ÅSIKT

Romer förgiftas i FN-läger

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Foto: Foto: AP
FN-chefen Ban Ki-moon.
KULTUR

Sover José Manuel Barroso gott om natten?

Hur har Ban Ki-moon det med nattsömnen?

I tre provisoriska läger utanför staden Mitrovica i Kosovo bor omkring 700 romska flyktingar. I vad som från början var tänkt som ett högst tillfälligt provisorium har de nu bott i tio år. Lägren ligger i omedelbar närhet till en nedlagd bly- och zinkgruva, som allvarligt har kontaminerat vattnet och luften.

Barnen i lägren har så höga halter bly i blodet att instrumenten för att mäta dem inte räcker till. De lider av högt blodtryck, svart eller blödande tandkött, ständig huvudvärk, epilepsi, upprepade diarréer, missbildningar och obotliga hjärnskador. Antalet missfall är onormalt högt liksom plötsliga dödsfall. Blyförgiftning leder till hämmad fysisk och psykisk utveckling – barnen växer inte som de ska. Det orsakar också reproduktionsstörning, njurproblem och i hög koncentration medvetslöshet och död.

I dagarna har New York-baserade Human Rights Watch släppt en 68-sidig rapport med krav att lägren omedelbart evakueras och att de boende får medicinsk behandling och nya bostäder.

Barroso, EU-kommissionens ordförande, har upprepade gånger blivit ombedd att ta itu med situationen. FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon är direkt ansvarig, eftersom det var FN:s flyktingkommissariat UNHCR som placerade romerna i de tre flyktinglägren vid gruvan.

I juni 1999 var kriget över, det krig som Nato och FN inlett mot Jugoslavien för att rädda, som det föreföll, Kosovos albanska invånare från folkmord. Då råkade i stället Kosovos romska befolkning illa ut. Av albanerna anklagades de för att ha samarbetat med serberna.

8 000 romer i staden Mitrovica jagades iväg från sina hem, husen plundrades och stacks i brand och invånarna flydde för livet. Attackerna föranledde inga ingripanden från FN-trupperna. Det blev nu FN-administrationen i Kosovo, som fick hantera situationen. Var skulle man göra av de flyende romerna? Lösningen för en del av dem blev den stora bly- och zinkgruva, som lades ner i samband med kriget 1999.

Romerna var inte de första som fick husrum intill gruvan. Strax efter krigsslutet 1999 placerade KFOR-styrkan en förläggning där, som emellertid mycket snart evakuerades. FN-soldaterna mådde illa. Att omgivningen var kontaminerad hade man känt till tidigare, men inte att läget var så allvarligt. Men det som var farligt för FN-soldater ansågs duga väl åt romer.

I våras besökte Europarådets kommissionär Thomas Hammarberg lägren. ”Detta är en humanitär katastrof av allvarligaste slag”, var hans kommentar. ”Det är helt enkelt skandalöst att ingen lösning har presenterats.” Han krävde en omedelbar evakuering och medicinsk behandling åt de boende.

Det är för sent, säger Rudko Kawczynski, ordförande i European Roma and Travellers Forum, en romsk paraplyorganisation med säte hos Europarådet i Strasbourg. I en intervju i den tyska tv-kanalen Deutsche Welle säger han:

– Här har begåtts ett fruktansvärt brott. Det är vandrande lik som går omkring i de här lägren.

Irka Cederberg