ÅSIKT

Varning för falska lösningar

VANDANA SHIVA om idéerna som INTE räddar klimatet – utan sprider fattigdom och hunger

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Foto: Thomas Jacob.
Vandana Shiva.

Nu, 2008, kan ingen förneka att klimatet håller på att förändras på grund av människans aktiviteter. De åtaganden som hittills gjorts för att dämpa klimatförändringarnas effekter och hjälpa sårbara befolkningar att anpassa sig är emellertid bedrövligt otillräckliga.

För att begränsa klimatförändringarna krävs substantiella förändringar i våra produktions- och konsumtionsmönster. Globaliseringen har drivit upp produktionen och konsumtionen runtom i världen och det i sin tur har lett till en kraftig ökning av koldioxidutsläppen. Världshandelsorganisationens regler för handelsliberalisering tvingar in länder på en utvecklingsväg som innebär höga utsläpp. På liknande sätt tvingar Världsbankens lån till motorvägsbyggen, värmekraftverk, industriellt jordbruk och storskalig varudistribution länder att släppa ut mer växthusgaser.

Gigantiska storföretag som Cargill och Walmart är också ansvariga. Cargill är en stor aktör bakom de växande sojaodlingarna i Amazonas och palmoljeplantagerna i Indonesiens regnskogar, som ökar koldioxidutsläppen både genom att skogar bränns ner för att röja mark och genom att man förstör de enorma koldioxidfällor som regnskogarna och torvmossarna utgör. Och Walmarts modell för centraliserad handel över stora avstånd bidrar till en massiv ökning av koldioxidbördan i atmosfären.

Det första steget mot att ta itu med problemen består i att vi fokuserar på de verkliga handlingar som har lett till den nuvarande krisen och de verkliga aktörerna bakom dem. Till de verkliga handlingarna hör att vi rört oss bort från ekologiskt jordbruk och lokala livsmedelssystem. De verkliga aktörerna inkluderar den globala jordbruksindustrin, Världshandelsorganisationen och Världsbanken. De verkliga handlingarna innefattar också förstörelsen av landsbygdsekonomier med låga utsläpp, som i stället ersätts med växande megastäder designade och planerade av byggnadsföretag. Verkliga handlingar innefattar förstörelsen av uthålliga transportsystem baserade på förnyelsebar energi och offentliga kommunikationer, som ersätts av privatbilism. De verkliga aktörer som driver på denna förändring i riktning mot icke-uthålliga transportsystem är olje- och bilföretagen.

Kyotoavtalet undvek helt och hållet den avgörande utmaningen att stoppa aktiviteter som leder till högre utsläpp och den politiska utmaning som bestod i att reglera de miljöförstörande företagen och tvinga dem att betala i enlighet med de principer som antogs vid miljötoppmötet i Rio 1992. I stället införde Kyoto ett system för handel med utsläppsrätter som i praktiken belönar miljöförstörarna genom att de ges rättigheter att förstöra atmosfären och att handla med dessa rättigheter.

I dag har utsläppsmarknaden vuxit till 30 miljarder dollar och den väntas nå tusen miljarder dollar. Under tiden fortsätter koldioxidutsläppen att öka, liksom vinsterna från miljöförstörande industriella verksamheter.

En annan falsk lösning på klimatförändringarna är marknadsföringen av biobränslen som framställs på majs, soja, palmolja och jatropha. Biobränslen – bränslen som utvinns ur biomassa – förblir den viktigaste energikällan för världens fattiga: energi för att tillaga mat kommer från oätlig biomassa som torkad kogödsel och skal av hirs och baljfrukter bland annat.

Industriella biobränslen, däremot, är inte de fattigas bränslen utan i stället de fattigas mat, som omvandlas till värme, elektricitet och transportbränsle. Flytande biobränslen, i synnerhet etanol och biodiesel, utgör en av de snabbast växande produktionssektorerna. Den snabba tillväxten i denna sektor underblåses av sökandet efter alternativ till fossila bränslen som både ska göra det möjligt att undvika en katastrof när oljan börjar ta slut och minska koldioxidutsläppen.

Den 19 december förra året undertecknade president Bush en lag som innebär att 36 miljarder gallon bensin ska ersättas med biobränslen till år 2022.

Den enorma stimulering av efterfrågan på grödor som blir följden kommer oundvikligen att ske på bekostnad av tillfredsställandet av mänskliga behov, när fattiga människor trängs ut från livsmedelsmarknaden genom prishöjningar.

Industriella biobränslen marknadsförs som en källa till förnyelsebar energi och som ett sätt att minska växthusgasutsläppen, men omvandlingen av grödor som sojabönor, majs och palmolja till flytande bränslen kan i själva verket förvärra klimatkaoset och koldioxidbördan.

För det första leder den skogsavverkning som orsakas av växande soja- och palmoljeplantager direkt till ökade koldioxidutsläpp. FN:s jordbruks- och matorganisation FAO uppskattar att 25–30 procent av de växthusgaser som släpps ut i atmosfären varje år – 1,6 miljarder ton – härrör sig från skogsavverkning. Biobränsleplantager kan till exempel komma att förstöra 98 procent av Indonesiens regnskogar till år 2022.

Enligt organisationen Wetlands International ligger förstörelsen av Sydostasiens tropiska torvmarker i syfte att skapa palmoljeplantager bakom åtta procent av de globala koldioxidutsläppen. Enligt Delft Hydraulics orsakar varje ton palmolja koldioxidutsläpp på 30 ton – tio gånger så mycket som bensin. Och ändå betraktas dessa biobränslen som en miljövänlig utvecklingsmekanism för att minska utsläppen enligt Kyotoavtalet. Sanningen är att biobränslen bidrar till just den globala uppvärmning som de påstås minska.

Än värre är att den omvandlingsprocess som skapar flytande bränsle av biomassa använder större mängder fossila bränslen än biobränslena sedan ersätter.

USA kommer att använda 20 procent av sin majsproduktion för att framställa fem miljarder gallon etanol, som bara kommer att ersätta en procent av landets oljeanvändning. Om 100 procent av majsen användes på detta sätt så skulle det bara ersätta fem procent av den totala amerikanska oljekonsumtionen. Detta är uppenbarligen inte någon lösning på vare sig peak oil (sinande oljetillgångar) eller klimatkaos.

De falska lösningar som jag har granskat ovan kommer inte att mildra utan faktiskt förvärra klimatkrisen, samtidigt som de fördjupar och sprider ojämlikhet, hunger och fattigdom.

FAKTA

Vandana Shiva är kärnfysiker och politisk aktivist från Indien. Hon är specialist på feminism, ekologi och utvecklingsteori. 1993 fick hon det alternativa Nobelpriset. I dag är hon en av den globala rättviserörelsens ledande debattörer.

Översättning: Tor Wennerberg.

Vandana Shiva