ÅSIKT

Säpo får använda FRA - igen

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
KULTUR

Efter FRA-tumultet för ett år sedan lyftes Säkerhetspolisens rätt att använda signalspaning – för att söka igenom epost, sms med mera – bort ur lagen.

Nu ska den införas igen, lite i smyg, när den värsta debatten lagt sig. Det är innebörden av ensamutredaren Anders Erikssons förslag, som presenterades i går.

De två kanske viktigaste kriterierna för ett någorlunda acceptabelt system uppfylls med förslaget. För det första måste Säpo inhämta domstolstillstånd för att kunna begära signalspaning. Det stärker rättssäkerheten, även om man kan fråga sig vilka vanliga domare som kan eller vågar ifrågasätta Säpos krav när de börjar prata om allvarliga hot mot nationen.

För det andra får FRA, som ska utföra spaningen, enbart lämna ut uppgifter som rör det domstolen givit tillstånd för, alltså ingen överskottsinformation. Med tanke på hur lättvindigt man har kunnat använda det extremt ovanliga brottet ”hemlig kårverksamhet” som förevändning för att tjuvlyssna på telefoner i det egentliga syftet att fiska upp annan information på köpet, så är det en rimlig reglering.

Mer oroväckande är att polisinformationen också kan lämnas ut till Washington eller Moskva.

Det grundläggande problemet ligger dock inte i frågan om Säpo ska kunna begära signalspaning, utan

i signalspaningen som sådan.

Behovet är oklart. De allvarliga

hoten mot Sverige är mycket be-gränsade. Och i vilket fall som helst är väl knappast någon organiserad brottsling, terrorist eller spion klantig nog att inte använda anonymiseringstjänster eller andra sätt att gå runt signalspaning?

Till skillnad från hemlig teleavlyssning går det heller inte att rikta signalspaning mot enskilda misstänkta. Man måste tråla i de enorma elektroniska haven – eller i alla fall hela fibrer i kablarna – efter vissa sökbegrepp. Det innebär de facto en massavlyssning. Det är i sig ett integritetsingrepp, alldeles oavsett vilka restriktioner man sedan sätter upp för vem som får begära avlyssning och hur informationen får användas.

Petter Larsson