ÅSIKT

Från tortyr till Tahrir

Frigivne egyptensvensken Ahmed Agiza talar ut om Mubarak och revolutionen – 10 år efter utvisningen på Bromma flygplats

Foto: Foto: Lena Sonne
Frihetskämpe Ahmed Agiza, 49, frigavs i augusti efter tio års fängelse och tortyr. I november demonstrerade han på Tahrirtorget. "Mubarak har störtats. Men hans maktapparat finns kvar", säger han.
KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Foto: Foto: Lena Sonne
Ahmed Agiza

Tahrirtorget, Kairo, Egypten.

Det var revolutionen som gjorde att jag blev fri, säger Ahmed Agiza när vi träffas på Tahrirtorget i Kairo, den symbolladdade platsen för Egyptens nyvunna frihet.

Ahmed Agiza, en av de två egyptensvenskarna som utvisades i dag för tio år sedan, tar sig med svårighet fram med en krycka. Ryggskadan han fått av tortyren läks aldrig. 49 år gammal är han dömd till en framtid i rullstol. Efter nästan tio år i Mubaraks tortyrfängelse frigavs han i augusti.

– De första två månaderna var värst, då blev jag torterad nästan varje dag. Tortyren fortsatte i över ett år. Jag fick elchocker och hängdes upp mellan två stänger, som när man helsteker ett lamm över öppen eld.

I egyptisk press hade regimen hösten 2001 planterat rykten om Ahmed Agiza som ansvarig för rader av terrorbrott.

– Annars hade vi ju aldrig fått dig utlämnad, sa en av förhörsledarna. I terroristnojan hösten 2001 trodde regeringen på beskyllningarna.

– Det hela var en hämnd. Under alla år i fängelse fick jag inte en enda fråga om terrorism. Men jag hade kritiserat Mubarakregimen i utländska tidningar i min exil under 1990-talet för brott mot det egyptiska folket.

Ahmed Agiza greps i Karlstad den 18 december 2001.

– Jag var på väg från min SFI-kurs och hade just stigit av bussen, när en person kom fram och frågade om jag var Ahmed Agiza. Ja, svarade jag, men vem är du?

– Jag är en vän till Säpo, svarade mannen på arabiska. Snart var Agiza omringad av ett tiotal mörkklädda män. De drog av honom jackan, samma jacka som han bär i dag.

– De sa att jag var farlig och måste till polisstationen.

Men minibussen körde till Bromma flygplats och ett väntande amerikanskt plan, där svartklädda CIA-män kastade sig över honom, skar upp hans kläder, klädde av honom naken och satte på honom en overall av Guantánamotyp.

I planet hängdes han upp i stroppar, så att han knappt nuddade golvet. Han svimmade av smärta. Att hans vän Mohammed Alzery var med i planet visste han inte.

Ahmed Agiza är ett av många offer för Mubaraks diktatur. Som 19-åring fängslades han i samband med massgripandena efter mordet på Sadat 1982, inte som misstänkt utan för att en kusin var misstänkt. Efter två års tortyr och utan rättegång släpptes han med orden: ”Du kan gå, du är oskyldig”. Kusinen torterades till döds. Nu vill han hellre tala om de regimkritiker som fortfarande hålls fängslade och torterade.

– Mubarak har störtats. Men hans maktapparat finns kvar.

I november demonstrerade Ahmed därför på Tahrirtorget med hundratusentals andra.Ahmed Agiza är utbildad apotekare. I fängelset har han läst in en grundexamen i rättsvetenskap. Nu fortsätter han för att doktorera. Varför läser han juridik ?

– Under Mubarak har mer än 100 000 egyptier hållits fängslade utan rättegång. Jag vill se Egypten bli en rättsstat. Därför röstade jag på Mohamed ElBaradei.

Vilka håller du ansvariga för ditt öde?

– Egyptens inrikesministerium och Mubarak är ansvariga. Det var de som, med hjälp av CIA, lurade Sverige att utlämna mig, på falska uppgifter.

När jag berättar att Mubarak personligen tackat den svenska regeringen för hjälpen, drar en mörk skugga över hans ögon. Men han är ändå ovillig att kritisera Sverige. I oktober sökte han uppehållstillstånd för att återförenas med familjen, som är svenska medborgare. Nu prövas hans fall som ett vanligt migrationsärende i Migrationsverket, fast det egentligen handlar om Sveriges självbild som rättsstat.

Gösta Hultén

Frilansskribent