ÅSIKT

Action – efter tio års tystnad

Mikael Persbrandt i "Hamilton: I nationens intresse".
KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Sverige har sent omsider fått sin första kriget mot terrorismen-thriller. Elva år efter George W Bushs begreppsvidriga krigsförklaring och tio år efter att också den svenska regeringen beslöt sända trupper till Afghanistan.

Det krävdes den manliga treenigheten Jan Gulliou, Carl Hamilton och Mikael Persbrandt, för att det till slut skulle ske. Och visst levererar Kathrine Windfelds Hamilton: I nationens intresse med maskulin emfas. Aldrig har väl en svensk film belamrats med fler svulstiga stråkar eller öronbedövande knytnävsslag.

Kriget mot terrorismen-thrillern är framför allt en konsekvens av invasionen av Irak. Tematiskt följer I nationens intresse sina amerikanska föregångare i genren. Filmer som misstänkliggör officiella sanningar och ofta riktar sökarljuset mot konspirerande krigsprofitörer och sammansvurna politiker.

Trots att I nationens intresse bygger på romanen med samma namn från 1988, och handlingen har uppdaterats till vår tid, får den påstås hålla jämn takt med Guillous analys av världsläget. Men desertören kommer år 2012 inte från Sovjetunionen utan från en amerikansk privatarmé.

Frågan är varför den första svenska kriget mot terrorismen-thrillern har dröjt så länge. Kan det bero på att våra bänknötare till militärer oftare brukar förlöjligas på film? Försvarsmakten skildras genom komedier från logementet snarare än skarpladdad action.

I nationens intresse börjar i stället med att Hamilton infiltrerar en grupp uzbekiska vapensmugglare på gränsen till Afghanistan. De handlar med svenska vapen på villovägar. Vi förstår snart att det är ett resultat av att näringsministern och vapenindustrin sitter i samma båt. I kulregnet kommer Hamilton en annan ljusskygg men inflytelserik grupp på spåren, som försöker starta krig genom att iscensätta en terroristattack.

Kriget mot terrorismen är en fiktion som blivit verklighet – inget har skapat så många terrorister som kriget mot terrorismen. För att inte tala om krigskapitalister vars intressen kräver ännu mer krig.

En konspirationsteori som det senaste decenniets händelser bevisat trovärdig och en analys som varit mainstream i Hollywood sedan Irakkrigets start. Till slut har den även hittat till svenska stor-filmer.

Jacob Lundström

ARTIKELN HANDLAR OM