ÅSIKT

Så blev Palmebilden årets affisch

Bara i Aftonbladet: Carl Johan De Geers första maj

KULTUR

Varje första maj låter Aftonbladet Kultur en konstnär ­tolka arbetarrörelsens högtidsdag. I år fick Carl Johan De Geer uppdraget. Till konstverket ”Olof Palme maj 1968” hör även mejlkonversationen med kulturchefen Åsa Linderborg som ­ledde fram till ­dagens publicering.

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Hej Carl Johan!

Som du säkert vet, låter vi varje första maj en konstnär göra en affisch. Vill och kan du göra 2012 års affisch?

undrar och hälsar

 Åsa

Hej Åsa!

Ja, det gör jag gärna! Skicka mig måtten!

Hälsningar

 Carl Johan

Fint!

Exakt mått: bredd 251 millimeter, höjd 355 millimeter. Deadline 26 april klockan 9.

 /Åsa

Hej Åsa!

Till 1:a maj tänker jag mig en enkel men betydelsefull bild av Olof Palme. Tog den 1968. Titel på bilden: Olof Palme maj 1968.

Varma hälsningar

 Carl Johan

Hej du,

Vi fattar inte riktigt tanken med Palme-bilden. Vi vill ha affischkonst, där du tydligt tar ställning för nåt.

 Åsa

Hej Åsa!

Nu blir jag förvånad. Är van att ha konstnärlig frihet när jag jobbar. Tycker att Palmebilden (den har aldrig visats) skapar en stämning kring politiken som känns rätt just nu.

Hälsningar

 Carl Johan

Det är klart du har din konstnärliga frihet, men jag har lite svårt att se poängen med bilden. Ska ”Olof Palme maj 1968” stå som en vanlig bildtext, menar du?

 Åsa

Hej igen!

Ett foto betraktas sedan lång tid, t ex på Moderna Museet, som ett konstverk vilket som helst. Skillnaden i verkshöjd mellan foto och måleri finns inte mer. Därför betraktar jag ”Olof Palme maj 1968” som titeln på ett verk. Och en, i dagsläget, väldigt betydelsefull titel.

 Carl Johan

Hej igen,

Den här diskussionen blev lite ledsam: jag vet att foto är konst. Vi vet båda, att konstens betydelse kan och ska diskuteras (Fru Ramona).

Jag tycker inte att fotot på Palme säger nånting om dagens politiska stämning – men vill du ha det så här, så självklart. Det är ju intressant att den vänster som 1968 var så kritisk mot Palme nu har helt andra känslor.

 Åsa

Hej Åsa!

Ja, den ändring som skett när det gäller Palmekänslor är intressant. Om man för 40 år sedan kallade Sverige ”Palmeland” kunde det väcka vrede hos högern, där det fanns misstankar om att Palme var sovjetagent. Och väcka vrede även hos den yttersta vänstern, som ansåg att socialdemokratin var för villig att kompromissa med kapitalisterna.

Vänstern var oförmögen att se in i framtiden. Men nu, efter det solidariska samhällets sammanbrott, nu när medborgare kallas kunder, när social nedrustning till yttersta misär kallas valfrihet – nu krävs det att vi minns vår historia. Vad vi hade och vad som gått förlorat. Och vad vi måste återupprätta.

 Carl Johan

1 av 5
2007 Gittan Jönsson

Tidigare första maj-affischer

Carl Johan De Geer

Carl Johan De Geer är den sjätte konstnären som gör en första maj-affisch för Aftonbladet Kulturs läsare. Den första gjordes 2007 av Gittan Jönsson. Därefter följde Ola Åstrand, Marianne Lindberg De Geer, Stina Wollter och Liv Strömqvist.

Få svenskar har missat Carl Johan De Geers konstnärskap. Som fotograf, författare, filmare, designer och musiker har han alltid varit verksam i den breda offentligheten.

1967 orsakade han skandal när han skändade svenska flaggan. Han startade dessutom satirtidskriften Puss, designkollektivet 10-gruppen och bandet Blå Tåget och har gjort en mängd lång- och kortfilmer samt tv-klassiker som Tårtan, Doktor Krall och Privatdetektiven Kant. Själv har han beskrivit sig  som en hårt arbetande ”tillverkare av brukskonst”.

I sin första maj-affisch är det fotografen Carl Johan De Geer som kommer tillbaka. Under 60-talet fotograferade han reklam, mode och reportage för bland annat Dagens Nyheter, Se, Form och VI. Han var även lärare på Fotoskolan som leddes av Christer Strömholm.

1979 visades hans första retrospektiva fotoutställning på Moderna museet – Med kameran som tröst. En utställning som blivit både bok och långfilm.

De Geer har gjort sitt enorma arkiv med negativ till en viktig del i sitt fotograferande och filmskapande. Ett arkiv som fungerar som en tidsmaskin samtidigt som bilderna förändrar betydelse över årens lopp.

 

ARTIKELN HANDLAR OM