ÅSIKT

Våldet i Los Angeles rena idyllen

”Taken”-filmerna gör omvärlden otrygg för amerikaner

Liam Neeson i ”Taken 2”.
KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

FILM Omvärlden är en otrygg plats för amerikaner. Samtidigt som nyhetsuppläsarna rapporterar om stormade ambassader, avråder också thrillerregissörer bestämt från resor till utlandet.

I Taken från 2008 fick en säkerhetsmedveten amerikansk farsa sina farhågor om Europa besannade. Efter att först ha vägrat släppa i väg sin dotter på resa till Paris, måste han själv bege sig dit på fritagningsuppdrag när hon mycket riktigt blir kidnappad direkt efter att ha landat på Charles de Gaulle av några albanska traffickingbarbarer som tänker auktionera ut henne till oljerika araber.

Filmen var lika dödsföraktande politiskt inkorrekt, som den var koleriskt berättad. I uppföljaren söker en grupp albanska lågliv hämnd för sina stupade vapenbröder, när actionpappan tar med dottern och exfrun på semester till Istanbul.

Taken-serien har blivit antitesen till Woody Allens insmickrande turistvykort från Europa. Innan helvetet brakar lös njuter den amerikanska familjen visserligen av utsikten över Bosporen, men inget går upp mot en hederlig chokladmilkshake på en diner hemma på västkusten.

Det mesta ironiska med Taken-filmerna är att pappan själv är bosatt i Los Angeles, den stad som genom filmhistorien mer än någon annan mytologiserats som kriminalitetens huvudstad.

Men här framstår den som en idyllisk fristad, fläckfri från noir, på behörigt avstånd från den vilda östern.

Jacob Lundström