ÅSIKT

Stangertz gjorde skillnad

Foto: Krister Hansson
Göran Stangertz (1944–2012).
KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Göran Stangertz var inte en lysande skådespelare vilken som helst. Varken en traditionsbärare eller enfant terrible, besatt han ett alldeles eget uttryck, präglat av märgfullhet och det slags överrskande vändningar i rollgestaltningen som gjorde att han ständigt höll uppmärksamheten. Som åskådare, och det märks än tydligare i hans många filmroller, kunde man höra hur han tänkte, hur han tog in medspelarna och valde bland ett till synes oändligt antal repliker.

Det var på Studioteatern i Malmö i början av 60-talet som teaterintresset väcktes. Att teater kunde göra skillnad, ta plats i samhället och ha en politisk och folkbildande roll, blev hans ledord. Mellan 1964 och 1967 gick han scenskolan i Göteborg och 1969 filmdebuterade han iBokhandlaren som slutade bada.

Under flera år spelade han roller som var ett slags representanter för den radikala, antiborgerliga ungdomen i Janne Halldoffs filmer: Jimmy i Det sista äventyret (1974), Kent i Polare (1976) eller Jack i filmen med samma namn (1977) efter Ulf Lundells roman.

Det långa samarbetet med regissör Richard Hobert i dennes filmsvit De sju dödssynderna, där Stangertz spelade rollen som den tilltufsade musikern Mikael, blev med rätta uppmärksammad och på senare år kunde han ge ett robust liv åt exempelvis miniporträttet av Strindberg i den annars bleka TV-filmen Selma (2008). Han belönades med två guldbaggar, för Det sista äventyret 1975 och Spring för livet 1997.

Under 70-talet började Stangertz regissera på Göteborgs stadsteater, där han hade varit anställd sedan 1967, och under 80-talet verkade han vid Malmö stadsteater. Som konstnärlig ledare för Helsingborgs stadsteater mellan 2001 och 2009, där han också spelade och regisserade, gjorde han teatern till en riksangelägenhet. Han avgick från chefsposten som han levde, med stor integritet och utan någon diplomatisk retorik. När teaterns styrelseordförande välkomnade en sverigedemokrat att närvara i styrelsen, fann Stangertz det hela strida mot sitt konstnärliga uppdrag. Men han fullföljde sitt kontrakt som skådespelare och gjorde en hyllad rolltolkning mot sin hustru Kajsa Ernst i pjäsen Tills döden skiljer oss åt.