ÅSIKT

Bankkrisen orsakade en våg av missfall

Stressen fick Rumäniens födelsetal att krascha - pojkar stöttes bort

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
KULTUR

I maj 2010 sänkte den rumänska regeringen alla offentliga löner med 25 procent. Samtidigt skar man ner på barnbidragen.

Ekonomin hade blåsts upp av utländska lån och när finanskrisen slog till drog de öronen åt sig. Nu måste Rumänien få långivarnas förtroende igen, var tanken.

Nio månader senare kraschlandade de rumänska födelsetalen totalt. I februari 2011 föddes knappt 14 000 barn. Det är den lägsta siffran någonsin. En del av förklaringen ligger i en våg av missfall.

Det visar forskarna Simona Bejenariu och Andreea Mitrut, som är verksamma vid Göteborgs respektive Uppsala universitet.

I rapporten Save some, lose some – rädda några, förlora andra – som presenterades vid en ekonomkonferens i Storbritannien i torsdags, har de jämfört foster från 2010 med dem från året innan. Deras förklaring är att den ökade stress på mammorna som nedskärningarna innebar fick direkt kroppsliga uttryck. Framför ­allt sorterade kropparna bort det hälsomässigt svagare könet, pojkarna. Chansen att ett barn blev en pojke minskade med 4,5 procent jämfört med normalåret.

Ofödda barn får betala för välfödda banker. Så kan krisen också beskrivas.

Och det är antagligen bara början.

Den svenska 90-talskrisen gav sociala och hälsomässiga effekter i många år efter att den kulminerat.

Dagens nedskärningar kommer antagligen att bäras av Europas medborgare långt efter att den siste krispolitikern cashat in sin pension.