ÅSIKT

Bok om Carl Larsson pekar åt fel håll

Märklig konstsyn i ny barnbok

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
KULTUR

BARNBOK Det trampar en Carl Larsson-feber genom kultursverige, med brevutgivning, nyutgiven självbiografi, utställning i Nationalmuseums regi och säkert annat som inte har synts lika tydligt. Bokförlaget Langenskiöld sluter upp i ledet med sin Min första bok om Carl Larsson, en pekboksliknande produkt i samma linje som Min första bok om Ernst Billgren (som kom förra året).

Inget ont om böcker som kan bidra till ett konstintresse. Att betrakta de ikoniska akvarellerna av Larssons hand med familjeidyllerna är ju förstås tacksamt för att inleda samtal som bygger på identifikation. Vad gör de i bilden, hur kan det kännas?

Boken är som ett museibesök med en engagerad pedagog. Med pedagogen följer också en konstsyn. Allt är förstås mysigt och trevligt, även en bild som Gustav Vasas intåg i Stockholm.

Karin Bergöö var, som de flesta vid det här laget är medvetna om, även hon konstnär. Hon var den som stod för mycket av miljön på Sundborn. Ändå blir hennes roll i pekboken att vara en namnlös Mamma, en person helt i bakgrunden.

Det är inte helt lätt att förstå hur förlaget har tänkt. Man kan hoppas att det inte är så här visningarna går till på Nationalmuseum.