ÅSIKT

I fablernas mörka värld

Nancy Peña skapar de mörkaste fantasier utan att frossa i dem

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Ur Havets gille av Nancy Peñas.
KULTUR

SERIER Sinojer, muridier, reptanter och andra fantasidjur befolkar franska serietecknaren Nancy Peñas nyligen utgivna Havets Gille (övers. Oskar Sjölander, Kolik förlag). Liksom de tidigare albumen utgivna på svenska Katten och kimonon (2010) och Tea Party (2012) är det fråga om ett fantasifullt, poetiskt bildberättande. Själva handlingen är inte helt enkel, persongalleriet är stort, liksom hoppen i tid och rum.

Bilden i bilden är betydelsefull och ett framträdande drag är skönhetsdyrkan – tyger vävs, dräkter avnjuts – samtidigt som själva huvudberättelsen är den om svek, mord, makt och övergrepp. Sinojerna och de andra figurerna lever isolerade från varandra. Misstänksamheten är den viktigaste egenskapen. Endast handelsflottan, Gillet, reser mellan världarna men även hos Gillet är hierarkierna mellan folken något utmärkande.

Nancy Peña skapar de mörkaste fantasier, utan att frossa i dem. Havets Gille blir en hjälteskildring utan hjältar, en gobeläng utan tyg. Ett bildäventyr som inte ska läsas utan sakta betraktas.