ÅSIKT

Älgskog och handburgare lingvistiska förvirrare

Betydelsen inte längre är glasklar när språket förändras

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
KULTUR

TIDSKRIFT En viss språklig förvirring föreligger alltid. Språkets förändringar handlar inte sällan om förhållandet mellan muntligt och skriftligt. Vi uttalar ord vars ursprungliga betydelse inte längre är glasklar, som hamburgare. Ett ord som förvisso är amerikanskt, men dessa köttfärssaker tillverkades ursprungligen av invandrare från Hamburg i USA. Det heter alltså inte, som tydligen många säger, handburgare. Även om man försöker hålla köttfärssaken mellan de två brödbitarna i handen.

Om detta, och annat, skriver Per Ledin i senaste numret av Språktidningen (juni -13). Att idka älskog stavas och uttalas så, inte som älgskog alltså, även om det finns skogar med älg i. Det hette från början älskogshåg, alltså lust att älska. Älgarna har ingenting med saken att göra.

Älgar finns det, såvitt jag vet, fortfarande i det Västerbotten där Torgny Lindgren, 75 år i dagarna, växte upp. Där talade man vad Lindgren benämner bondska – ”å hä kan I göra än i dag” – men även svenska. Bondska var hemmaspråket, svenska var det man talade med prosten och andra mer officiella funktionärer. Svenska talades som det skrevs, och så det skrevs! Bibeln, Luthers Postilla och andra religiösa texter var det som bestämde normen för svenskan. Där fanns inga handburgare eller älgskogar. Ja, det senare då, men i bibeldygdig, därtill bokstavlig, mening.