ÅSIKT

Adaktusson: ”Det är ett karaktärsmord”

Lars Adaktusson svarar Dan Josefsson i journalistgrälet: ”Grovt kränkande uppgifter”

Dan Josefsson sprider grovt kränkande uppgifter, skriver EU-kandidaten och före detta journalisten Lars Adaktusson (KD)
KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Dan Josefsson och jag har aldrig jobbat ihop, aldrig suttit ned tillsammans, aldrig i någon djupare mening diskuterat journalistik.

I spalterna och i olika debattsammanhang har det dock framgått att han starkt ogillar de värderingar som varit vägledande för mig under mina 30 år i journalistiken. Det är helt i sin ordning; om man som jag kritiserat delar av den egna yrkeskåren är det naturligt att de som känner sig träffade slår tillbaka.

Det som gör mig konfunderad när jag läser artikeln om mig och Kristdemokraternas valkampanj (Aftonbladet 22 maj) är således inte de hårda omdömena om mig som person, utan det undermåliga underlag på vilka omdömena bygger. Den bristande faktakoll som jag anklagas för blir det som får Josefssons text att dräneras på trovärdighet.

Tvärtemot vad som påstås har jag aldrig hävdat att Dawit Isaak är död, tvärtemot vad som påstås har jag aldrig kallat Hannes Råstam för lögnare, tvärtemot vad som påstås har ansvarsutkrävande alltid varit utgångspunkten i de sammanhang där jag intervjuat beslutsfattare.

En av mina främsta invändningar mot den grävande journalistiken är den självpåtagna uppgiften att döma människor; Josefssons artikel är en illustration på just detta. I det karaktärsmord som han nu utför antyds att jag lider av homofobi, det är en allvarlig anklagelse. Än mer allvarligt blir det när Josefsson som enda stöd för sitt påstående hänvisar till en tolv år gammal artikel där en reporter skriver att han ”hör röster i tv-huset” om att jag är homokritisk.

Att på grundval av lösa rykten sprida grovt kränkande uppgifter strider mot mediebranschens yrkesetiska riktlinjer, i vissa fall kan det också vara brottsligt. Att sprida uppgifter enbart i syfte att skapa missaktning av en person kallas för förtal.

FAKTA

SVAR DIREKT

Lars Adaktusson skriver att ”ansvarsutkrävande” är hans ”utgångspunkt” när han intervjuar makthavare.

Det har inte märkts.

Men även om så vore, ägnar han sig åt språkliga krumbukter. Adaktusson är själv ”ansvarsutkrävande” mot andra – medan andra är ”dömande” mot honom. Det förra är en dygd, det senare ett övergrepp. Med den dubbla bokföringen har han i åratal öst kritik över kollegor som faktiskt utkrävt ansvar av makten, samtidigt som han indignerat kunnat vägra låta sig intervjuas av de ”dömande” som velat utkräva ansvar av honom själv.

Vad gäller fakta försöker han blanda bort korten. 2011 uppfattade hela mediesverige att Adaktusson dödförklarade Dawit Isaak. När man insåg att han saknade belägg blev kritiken hård. Aftonbladet skrev: ”Många har känt till spekulationerna om Dawit Isaaks död sedan länge. Nu kritiseras Adaktusson. - Det är ingen som tror på det här. Jag tycker det är helt fel att gå ut med det. Det är spekulation. Det förstör, säger Leif Öbrink, ordförande i Stödföreningen Free Dawit Isaak.” (27 november 2011).

Och jo, Adaktusson utmålade definitivt Hannes Råstam som lögnare. Alla källorna finns på nätet. Läs Material som kunde fria Quick gömdes av polisen (Dagens Nyheter 17 mars 2010) och jämför med Adaktussons text Rätt att granska (Expressen 23 mars 2010).

Inte ett ord som Adaktusson där skriver om fallet Quick är korrekt.

Så anklagelsen om homofobi. Den framfördes i Petter Ljunggrens reportage Adaktus Agenda (Arena 2003). Adaktusson erbjöds att bemöta påståendet men vägrade svara på frågor om han inte fick dem i förväg. Med en sådan mediestrategi uppstår gärna rykten, men det är i så fall hans eget fel. Det intressanta är om ryktet är sant. Nu när Lars Adaktusson blivit politiker är det hög tid att han svarar på frågan.

Dan Josefsson

Lars Adaktusson