ÅSIKT

SD:s humanitära fernissa nära att krackelera

Jimmie Åkesson vilse om asylrätten och biståndet

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
KULTUR

Skär ner dramatiskt på flyktingmottagandet. Rikta biståndspengar till nödlidande där de befinner sig, främst via FN:s flyktingorgan UNHCR. Så kan vi för samma pengar hjälpa många fler. Så kan SD:s biståndspolitik sammanfattas.

Den har visat sig svår för journalister att bemöta. I utfrågningen av Jimmie Åkesson i såväl Agenda  den 17 aug som i SVT:s valutfrågning den 26 aug famlade annars stringenta utfrågare betänkligt och började prata om sådant som ovärdiga villkor i flyktinglägren, om varför SD vill ge förhållandevis lite extra pengar till UNHCR, och annat som var så ”beside the point” att Åkesson lätt kunde bemöta dem.

I själva verket är det inte så komplicerat. Det främsta syftet med denna internationella givmildhet är att skydda partiet mot anklagelser om ogin chauvinism. Men politiken passar också in i den moderna rasismens idé om etnopluralism. Den går ut på att skapa ett slags apartheidvärld, där alla ”folkslag” visserligen formellt är lika mycket värda, men där de ska hållas åtskilda. Varje ”folk” i ”sin” stat, eller i alla fall i sin ”kultursfär”. Annars uppstår den farliga kulturblandning där ”svenska” värden – eller, hos nazisterna, gener – hotas.

Det är den ideologiska grund som måste avtäckas.

Det politiska tricket ligger i att SD helt blandar ihop två olika saker: asylrätten och biståndet. Det ska väl sägas att regeringen själv öppnat dörren för en sådan sammanblandning sedan man började sno från biståndsbudgeten för att bekosta flyktingmottagandet.

Det är en sammanblandning som UNHCR självt värjer sig mot.

Asylrätten är individuell och i stort sett absolut, även om man ibland kan vägra asyl för till exempel grova brottslingar. Varje person som är behov av skydd ska ges skydd. Alldeles oavsett andra omständigheter, till exempel hur mycket bistånd ett land får, hur många personer från samma land som redan fått asyl, hur vederbörande – legalt eller illegalt – tagit sig till asyllandet, och så vidare. Det hjälper ju inte ett dugg den syriska familj som traskar in hos polisen i Malmö och söker asyl om Sverige skickar aldrig så många miljoner för att bygga latriner i Libanon. De har en individuell rätt att få sin sak prövad.

Tycker man det är fel, får man begära utträde ur FN:s flyktingkonvention. Det betyder att man i praktiken lämnar den civiliserade världen. Men det vill SD inte säga, för då rämnar med ens den humanitära fernissa man försökt putsa upp.