ÅSIKT

Skojsiga förvuxna bebisar i ny sitcom

Togetherness undehåller utan att förolämpa

”Togetherness”.
KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

TV Gifta småbarnsföräldrarna Brett och Michelle har slutat ligga. Den uppdämda energin kanaliseras på samtidsvänligt sätt: Foodie-ångest med vegandokumentärer och bekymmersrynkor över glutenhalten i fyllekäket (Brett). Pullande till 50 Shades of Grey (Michelle).

Bretts bästis med fikaformad figur blir utkörd från sin lägenhet. Hans filmstjärnedrömmar har mynnat ut i patetiska reklamfilmer för halsbränna, och han får sova på parets soffa. I samma veva blir Michelles heta men-inte-längre-unga storasyrra sms-dumpad av sitt pedantiska racerbåtsförar-ragg. Hon flyttar till LA, och parets gästrum. Gästerna får stämning, och tittarna anar en nära förestående romans.

Jag fattar inte hur bröderna Jay och Mark (seriens Brett) Duplass sålde in Togetherness, HBO:s nya komedisatsning. Vad händer när fyra dysfunktionella vita trettioplussare samlas i en enplansvilla? Jag har redan sett konceptet ”vuxna som bor ihop och ska komma överens trots att de är förvuxna bebisar” i serier som Vänner, Arrested development och How I met your mother. Också relationerna känns klichéartade: småbarnsföräldrar som tappat lusten. Snygga kvinnan som känner sig gammal och nöjer sig med en pank snubbe som snarkar. Zzzzz.

Samtidigt har Togetherness allt jag förväntar mig av en sitcom: Ett manus som håller mig alert. Skämt som får mig att skratta. Jag blir underhållen utan att känna mig intellektuellt förolämpad. Det är egentligen allt jag begär, men det är ändå sällsynt. Vi ses i kväll, för avsnitt nummer två.

ARTIKELN HANDLAR OM