ÅSIKT

Nu kan vi le igen

Vänstern tar makten i Grekland efter gårdagens val

Aftonbladet Kulturs Kajsa Ekis Ekman, och Alexis Tsipras, ledaren för det grekiska vänsterpartiet Syriza som i söndagens val segrade stort.
KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Vänsterpersoner - det är åter tillåtet att le.

Att vara vänster i Europa har under de senaste tjugo åren varit synonymt med att vara i opposition, reflexmässigt vara emot det mesta, tycka att allt blir sämre och ägna mer tid åt att studera rasister än att utarbeta egna förslag. Nästan så att vissa har trott att vänster har något med sur misstänksamhet att göra. Högern har lagt beslag på hurtighet och optimism och beskrivit sina upprepade fiaskon som succéer.

Så är det inte längre. I går firade den nya radikala vänstern, Syriza, sin första seger i Europa. Och inte vilken seger som helst, utan en dundrande storseger med nästan 10 procent mer än högerpartiet.

Det är en seger över rasismen och nazismen som inte vann tolkningsföreträde om krisen.

Det är en seger över trojkan  EU-kommissionen, Europeiska centralbanken, Internationella valutafonden - och EU:s finanskapital som hållit landet i strypgrepp de senaste fem åren, avvärjt folkomröstningar och tagit till allehanda hot för att få grekerna att dansa enligt deras pipa.

Det är en seger över den politiska klass som regerat landet de senaste fyrtio åren och som syltat in sig med landets oligarker, anställt sina egna väljare i offentlig administration och befriat både handelsflottan och kyrkan från skatt.

Men framför allt är det en seger för logiken, rationaliteten  mot det ekonomiska vansinne som rått de senaste åren.

Nu är det slut med den gigantiska bank-bail out som maskerats till räddningspaket för Grekland, och som endast gått ut på att landet lånat för att betala tillbaka gamla lån.

Trojkan har lånat Grekland nära 300 miljarder euro till en ränta av 3-5 procent. Av dessa har mer än 80 procent gått ut ur landet igen, för att rädda framför allt de franska och tyska banker som lånat Grekland pengar. Efter fem år i Trojkans program har statsskulden ökat från 120 till 170 procent, och arbetslösheten från 13 till 30 procent.

En regering med ett sådant facit skulle knappast få förtroende i Sverige eller något annat land. Nedskärningar fungerar inte, det säger till och med grekiska kapitalister nu, eftersom ingen längre har råd att köpa deras produkter.

I dag är det högern och Sveriges samlade ledarsidor som kraxar likt olyckskorpar. ”Smärtan lär bli desto större” skriver Mars Larsson i Expressen. ”Bäddat för intensiv svekdebatt” hoppas samma tidnings ledarsida, som beklagar att reformerna nu uteblir.

”Löftena är fullständigt omöjliga att finansiera” skriver Tomas Lundin i Svenska Dagbladet. Att vänstern vill återställa minimilönen till 7 000 svenska kronor i månaden framställs som höjden av utsvävningar. Annika Ström Melin menar i Dagens Nyheter att det är ”oklart hur allt detta ska betalas”  som om löner betalades av staten och inte arbetsgivare. Dagens Industri lugnar sig med att ”ingen marknadspanik lär utlösas” eftersom ”Syriza måste svika många förväntningar och löften.”

Hör, hör! Jag undrar om någon av dessa skribenter läst de avtal som Grekland skrev under? Vilka reformer talar de om? Förstår de inte att det enda som genomförts av Trojkans program är gigantiska utförsäljningar och sänkta löner för folket, därför att oligarkin med stöd av det gamla etablissemanget har motarbetat alla skattereformer som slår mot det högre skiktet?

Har de inte lärt något av Lagarde-affären?

Visst har borgarna poänger: att som vänster komma till makten med tom kassa, hantera en fientlig trojka och en hungrande befolkning, och till råga på allt med en samarbetspartner som Kammenos - populist på det dåliga sättet och dessutom konspirationsteoretiker - är inte lätt.

Men ändå hoppas jag.

För alla som jag träffat i Aten - de snygga killarna med backslick som rotar i soporna efter mat, kvinnorna som håller upp välfärden med gratisarbete, servitriserna som arbetar för tre euro i timmen, de vars tänder ruttnar i munnen för att de inte har råd med tandläkare - kan det knappast bli värre.

Många av dem röstade på Syriza i går. Inte för att partiet skulle vara särskilt imponerande i sig, utan för att det är det enda trovärdiga alternativet för de som vill stoppa avtalet med Trojkan. Syriza är knappast det Beppe Grillo-parti det utmålats som, utan består i dag av Greklands mest kompetenta ekonomer. Däribland Costas Lapavitsas, som nu kallats hem från London.

När jag kom till Grekland 2011 var vänstern liten, splittrad, alla motarbetade varandra och talade illa om dem som stod dem närmast ideologiskt - att de nu lyckats enas och ta över landet är en bragd.

Det är vänsterns första seger i Europa, men inte den sista. I slutet av året kan det vara Spaniens tur, där det nya partiet Podemos ser ut att vinna. Ledaren Pablo Iglesias ropade i går: "Hoppet har segrat över rädslan, och jag har ett budskap till vår premiärminister Mariano Rajoy: Tick tack, tick tack, din tid är snart ute!”

När kommer vänstervågen hit - på allvar?

Kajsa Ekis Ekman

ARTIKELN HANDLAR OM