ÅSIKT

Poeter stöpta i samma form

Vi är på väg mot en tid där akademierna styr utgivningen

Förlaget Gyldendals inverkan på dansk poesi är inte bara av godo, skriver Kristian Lundberg. Foto: Morten Langkilde
KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

DEBATT Det finns ett besvärande tankefel i Anna Axfors debattartikel om den samtida lyrikutgivningen.

Det är naturligtvis inte hon som har satt rubriken ”Svenska förlagen sviker de unga poeterna” även om det på ett sätt tycks sammanfatta hennes syfte med artikeln.

Hon jämför den samtida danska lyriken med den svenska – och tycker också att danska förlag tar ett annat ansvar än sina svenska kollegor.

Det stämmer inte. Jag är inte en vän av varken större förlag ­eller koncentrationer av makt. Tvärtom. Men, hennes historieskrivning är inte korrekt.

I Jonas Rasmussens värdefulla introduktion till den samtida danska lyriken finns en passage värd att reflektera över: ”Resultatet av Forfatterskolens och Gyldendals inverkan på den danska poesiscenen kan också skönjas i denna antologi. Alla ­utom tre av poeterna har examen från Forfatterskolen och åtta av de femton poeterna har debuterat på Gyldendal.”

Det är litteratur som klass.

Det är lyrik som en akademisk markör.

Det är ett avsevärt större problem än vad Axfors skriver fram i sin debattartikel. Den typen av utbildningar är inte öppna för alla och plötsligt har vi en samtida ­litteratur som består av ett begränsande kotteri. Vi är på väg dit, till en litteratur där stigarna är upptrampade mellan utbildningar och förlag.

Det är inte per definition av ­godo. Tänk en antologi med samtida svensk lyrik där hälften av deltagarna gått på samma författarskola och sedan debuterat på samma förlag.

Är det så det nya skapas? Nej, tvärtom.

De stora bokförlagens uppgift är naturligtvis inte att gå i spetsen för avantgardet och jag ­hoppas att det aldrig kommer att bli så. Axfors avslutar ”När vi i framtiden skriver 2010 talets litteraturhistoria lär det knappast finnas någon svensk motsvarighet till den danska poesivågen, och anledningen till det är ­uppenbar: de som satt på ­makten vågade inte satsa.”

Det är en snäv och ogenerös hållning, men lyckligtvis stämmer det inte. Den samtida lyriken är ­inte bara föremål för koncerner och författar­utbildningar. Det ser förlag som Bakhåll, Ariel, Pequod, OIE, Symposion, Heidruns, ­Modernista, ­Erzats till bara för att nu nämna en handfull förlag som kommer att skriva litteraturhistoria.

ARTIKELN HANDLAR OM