ÅSIKT

Lärdom att dra av judisk historia

Alla intygar hur mycket de bidragit till svenska samhället

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Det så kallade judereglementet som avskaffades 1830. Foto: TT
KULTUR

En sak återkommer ­genom Aarons nya land, en tv-serie om judisk historia i Sverige som sänds i SVT med start i kväll. Om och om igen intygar folk att judarna har bidragit med så mycket till det svenska samhället.

Det är ju helt sant, men det skär ändå i hjärtat att höra det upprepas så. Som om ­judar på något sätt skulle ­behöva rättfärdiga sin närvaro i det här landet, som om deras ­tillhörighet var villkorad.

Att serien lägger en stark tyngdpunkt på judiska entreprenörer, industrialister och filantroper har å andra sidan sin logik. De första judarna - eller rättare sagt de första som fick lov att vara judar här - kom nämligen till Sverige som kvalificerad arbetskraft.

Allra först var Aaron Isaac, som rekryterades från Mecklenburg 1775 för sina yrkeskunskaper som sigillmakare och stensmidare. Han blev en uppburen samhälls­medborgare, kompis med Gustav III men inte okontroversiell inom den judiska gruppen.

Med avstamp hos honom gör serien kronologiska nedslag framåt. Vi får följa med till Marstrand, Göteborg, Norrköping och Stockholm - de första orter där judar tilläts bo - och höra om judars liv i fattiga stadsdelar som Haga i Göteborg, Söder i Stockholm och Nöden i Lund. Serien rör också vid ­religiösa slitningar inom gruppen. Andra världskriget och antisemitism då som nu har en given plats i berättelsen.

Programmen lider lite av en rudimentär, skol-tv-aktig form med talking heads, men de berättar en intressant historia som nog inte är så känd. Och de ger perspektiv på det svenska samhället, vem som är en främling i det, och under vilka omständigheter. Ta det så kallade judereglementet som gällde fram till 1830. Där fastslogs att varje jude som ville bosätta sig i Sve­rige måste äga minst 2 000 riksdaler - motsvarande tjugo årslöner. Att bidra med mycket var alltså ett villkor. Till och med i samband med andra världskriget krävde Sverige att de judar som släpptes in skulle ha sitt uppe­hälle garanterat.

Tanken går till Malta, som ­erbjuder medborgarskap till den som investerar 10 miljoner kronor i landet. Flera ­andra rika länder har liknande erbjudanden, och över­väger allt striktare försörjningskrav för migranter, alltmedan de fattiga drunknar i Medelhavet.