ÅSIKT

Svenska medier ignorerade övergreppen

Oromofolkets demonstration möttes med skarp ammunition – 140 döda

Foto: AP
Beyene Petros, ordförande för oppositionens samarbetsorgar, anklagar regeringen för massakern i Addis Abeba i december.
KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

På de korta filmklippen från Facebook ser man livlösa kroppar och livrädda demonstranter som flyr från skjutande poliser.

Under november utbröt protester mot att en ny stadsplan håller på att tas fram för Etiopiens huvudstad Addis Abeba. I planen ska jordbruksmark och flera av städerna i Oromoregionen komma att tillhöra huvudstaden. Regeringen svarade demonstranterna med skarp ammunition.

När krutröken skingrades hade 140 dött och många fler skadats enligt människorättsorganisationen Human Rights Watch.

Demonstrationsfriheten är en av de grundläggande friheterna i den etiopiska konstitutionen. Men de som försökt sig på denna frihet har fängslats, skjutits eller anklagats för terrorism. Trots repressionen har de marginaliserade grupperna fortsatt att uttrycka sin frustration och ilska.

Nu senast Oromofolket. Med sina 35 miljoner utgör de den största etniska gruppen i landet. Redan 2013 demonstrerade människor från regionen mot den nya stadsplanen. Regeringen lovade då att lyssna på deras synpunkter. Men grävmaskinerna fortsatte att jobba och ingen allvarlig dialog inleddes, vilket lett fram till dagens konfrontation.

Trots de omfattande protesterna skrevs det väldigt lite i svensk press om att 140 obeväpnade demonstranter miste livet i Etiopien under november. En av orsakarna är att så få oberoende medier finns kvar i landet. 

Det hoppfulla är att fler och fler använder sina Facebook- och Twitterkonton för att vittna om övergrepp mot de mänskliga rättigheterna. Men de är fortfarande få.

Under december spred sig även protesterna till Amhararegionen. Regeringen svarade även då med våld och med att anklaga oppositionen för att ligga bakom våldet. 

Om inte regeringen ändrar strategi kommer även de kommande proteströrelserna att bli blodiga.

Yohannes Kassahun

ARTIKELN HANDLAR OM