ÅSIKT

Luuk skojar bort de lärda

Anna Andersson om vårt behov av vetenskap och ”Fråga Lund

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Foto: SVT
Kristian Luuk leder den nya upplagan av Fråga Lund.
KULTUR

TV. ”Jag hoppas att ingen tror att vi är experter på kvantfysik. Vad det är, är ju väldigt olika för olika människor.”

Det är bara ett av många häpnadsväckande citat i en uppmärksammad intervju som Dagens Nyheters vetenskapsredaktör Maria Gunther gjort med Titti Nordieng, som tillsammans med Mikael Säflund har skrivit boken Livet med kvantfysiska glasögon.

Kvantfysik må vara komplicerat men nej, det är inte ”väldigt olika för olika människor”. Det är en vetenskap som vilar på forskning.

Vi lever i en tid när det börjar bli ett samhällsproblem att människor plockar fakta, eller ”fakta”, som de vill och sen sätter ihop dem till egna sanningar. Man kan skratta åt uppenbara dumheter som i boken ovan, men skrattet fastnar i halsen vid tanken på cancersjuka människor som får läsa att sjukdomar inte finns (!), eller när man lyssnar på Donald Trump, som obekymrat sprider osanningar som kan förgifta ett helt politiskt system.

Nu behöver vetenskapen kliva fram. Så det är mycket lägligt då att SVT dammar av sin gamla klassiker Fråga Lund. Kristian Luuk är programledare och han har en charmerande panel av akademiker – kunniga och bjussiga – till sitt förfogande.

Inför premiären har Luuk i intervjuer lovat ett kunnigt men underhållande program, ”inte ett program för eliten”. Och jo, första programmet är underhållande – men det är som om redaktionen inte vågar lita på tittarnas intresse för vetenskap. Ibland händer så mycket att man tappar bort frågan (Luuk är rolig i tryckkammaren men vad var det nu de skulle svara på?). Jag tror också på humor som ett pedagogiskt hjälpmedel men det får inte ta över, vilket händer ibland.

Jag tror inte man ska vara rädd för att släppa loss de lärda. Alla i panelen klarar galant att förklara så att gemene man begriper. Att höra belästa människor resonera runt frågor som det inte finns några exakta svar på (”Hur lång var människans medellivslängd när den var som lägst?”) visar vad man kan göra med kunskap och vilka begränsningar som finns. Det är oemotståndligt och har inget med ”elit” att göra.

Fråga Lund hade premiär 1962. Då hade bara den yttersta gräddan av landets befolkning en eftergymnasial utbildning, vilket inte förhindrade att programmet blev en populär långkörare. Nu är det 2016 och drygt var fjärde svensk har läst i minst tre år efter gymnasiet. Ändå tycks det finnas ett behov av att påminna om att fysikens lagar gäller alla och varken beror på strukturer eller kan skärpas.

ARTIKELN HANDLAR OM