ÅSIKT

Orbáns skräck: Sverige

Joakim Medin om Ungern där man i morgon röstar om flyktingmottagandet

Foto: Joakim Medin/AP
T v nej-sidans propaganda inför morgondagens omröstning. T h premiärminister Viktor Orbán.
KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Sverige har flest antal no go-zoner i hela Europa. I dessa har staten mist all kontroll över icke-europeiska (läs: muslimska) migranter, som struntar i lagar och har andra normer än det västerländska, upplysta samhället. 13 no go-zoner finns i Malmö­trakten, Mälardalen och Uppland, att jämföra med 15 i Storbritannien och Frankrike tillsammans.

Så är det i alla fall om vi ska tro uppgifterna i en broschyr, som en vänsteraktivist i Budapest sticker i min hand. Det är premiärminister Viktor Orbán och hans höger­regering som låtit göra den och skickat ut den till 4,1 miljoner ungerska hushåll, med ett tydligt budskap: vill ni se samma ­kaos även här?

I morgon är det folkomröstning i Ungern. Medborgarna ska svara på om de vill tillåta att EU kan placera icke-ungrare i Ungern utan parlamentets godkännande. Officiellt är omröstningen ett svar på ett EU-förslag om att fördela flyktingar mellan unionens medlemsstater, men ingenstans berättar regeringen att Ungern föreslagits ta emot endast 1 300 asylsökare. I stället varnas för illegala immigranter som ett hot mot landets etniska, kulturella och kristna uppbyggnad.

Orbán och hans parti Fidesz har spenderat över 100 miljoner kronor på en nej-kampanj inför omröstningen, till synes för att injaga hat och även fruktan hos befolkningen.

”Den påtvingade bosättningen ökar terrorrisken. Låt inte Bryssel bestämma åt oss! Gå och rösta 2 oktober.”

Så ropar skyltarna från flaket på en kampanjlastbil ut, som rullar förbi mig på en gata i Budapests fattigaste stadsdel Jozsefvaros. Även i den massproducerade broschyren har regeringen dragit en länk mellan flyktingar och terrorism.

En mängd europeiska högerpartier på ytterkanten har demoniserat de 1,5 miljoner flyktingar som anlände till Europa under fjolåret. Men Ungern utmärker sig då samma främlingsfientliga retorik hörs direkt från landets regering, som också finansierar budskapen med skattepengar. Orbáns opposition menar att retoriken är ett sätt att mörka de många interna problem landet dras med. Nationalism som medicin mot allt dåligt – ett väl beprövat knep.

Fast stämningarna finns inte bara i Ungern. De senaste åren har det varit enkelt att lyfta fram Ungerns regering som ett skräckexempel, på grund av dess burdusa framtoning. Men när Orbán nyligen föreslog att EU borde upprätta flyktingläger utanför sina gränser, i Nordafrika eller på någon ö, var det bara ett eko av den modell Australien redan använder sig av.

I morgon går också Ungerns grannland Österrike till presidentval; också där är motståndet mot flyktingar stort och de har satt ett tak på 37 500 asylsökare under 2016.

Problemet ligger i hur hela Europa reagerat på den massiva flyktingkris som i dag ligger framför oss, och som naturligtvis inte känner till några nationsgränser. En stor majoritet av ungrarna förväntas rösta nej i folkomröstningen. De verkar ha svårt att relatera dagens kris till hur även Ungern blev en flyktingnation, efter upproret mot Sovjetunionen 1956. På samma sätt misslyckas många andra européer med att jämföra dagens kris med hur vår egen världsdel såg ut för 70 år sedan, när också vi upplysta västerlänningar slet varandra i stycken.

Joakim Medin