Skruvat Ikea-sex för nya svenskar

Efterlängtad bok som ändå riskerar att cementera utanförskap

Foto: Inti Chavez Perez
Illustrationer ur boken ”Jag och du”.
BOKRECENSIONER

När jag kom till Sverige i mitten på 1980-talet och det blev dags för diskokväll förvandlade jag min första tryckare till en vals. Jag förstod helt enkelt inte vitsen med att stå still när man dansade. Resultatet? Mina kamrater vred sig av skratt och jag blev snabbt klassens ofrivilliga clown som alltid gjorde allting fel.

Jag var elva år och lika lost som ett ufo. Den känslan höll i sig i många år, inte minst när det kom till mina relationer med det unga manliga släktet.

Hur mycket lättare hade inte allting varit om jag hade haft en handbok för invandrare i sex och samlevnad? Det låter kanske surrealistiskt men nu finns den. Handboken heter Jag och du, är skriven av Inti Chavez Perez och riktar sig till ungdomar som är ”nya i Sverige”.

Förlaget har också gett ut en version på arabiska. Varför just arabiska, och inget annat språk? Kan man fråga sig. Boken är hur som helst fylld med färgglada illustrationer, lagtexter, berättelser och svar på viktiga frågor som ”hur flörtar man sjyst?”, ”hur blir man ihop?”, ”vad är mens?”, ”hur onanerar man?”.

Mitt första intryck är att jag kommit över en erotisk Ikea-katalog som förklarar att ”så här har man sex i Sverige”. Det är inte svårare än att bygga en Billyhylla om man följer de rätta anvisningarna.

Men när jag läser den känner jag hela tiden en klump i magen. Varför? Det är inte lätt att identifiera orsakerna i första taget. För vad är det för fel på den här passagen till exempel?:

”Förut bodde Amal i Jemen. Hon låtsades vara blyg och pratade inte med killar. Då blev killar intresserade av henne. Så kan tjejer inte göra i Sverige. Här måste du själv visa att du är intresserad. Vänta inte på den andra personen, då händer inget!”

Historien indikerar att det inte finns några blyga tjejer i Sverige, vilket helt klart cementerar en och annan fördom. Här finns också historier om våldtäkter, könsstympning och hedersmord som hela tiden implicerar att invandrare är barbarer och Sverige ett rakt igenom fridfullt och rationellt samhälle.

Författaren ville kanske skapa en förvriden skrattspegel om olika seder och bruk, men det är en normerande spegel som förstärker idén om att invandraren är ett subjekt som ska orienteras och disciplineras.

För vad gör boken med den unga invandrarens identitet? Jo, risken är att den fördjupar invandrarens utanförskapskänsla.

Författaren hade kunnat nämna att även svenska ungdomar måste lära sig att navigera mellan hemmets, vännernas och skolans värderingar. Det är inte bara invandrare som har problem med familjen eller känner att det är något fel på deras kroppar eller begär. Alla ungdomar kämpar med innan- och utanförskapets mekanismer.

Samtidigt skulle alla, och då menar jag verkligen alla, behöva läsa saker som: ”Det är olagligt att fotografera personer i smyg när de befinner sig i privata sammanhang.” eller ”alla har sin egen takt när de utforskar kärlek och sex. Därför är det en dålig idé att tävla om vem som gjort mest” och ”Om en tjej är en bra person, så förstörs det inte av sex”.

Bokens styrka är att historierna om de olika individernas erfarenhet märkts med en tecknad mun och lagtexterna med en teckning på en domstolshammare.

Detta gör att man som läsare snabbt kan identifiera skillnaden mellan lag och sed, och vissa lagar skulle verkligen behöva uppmärksammas oftare.

Hade jag varit ung i dag hade jag behövt veta att det är olagligt att tafsa och att de som gör det kan dömas för sexuellt ofredande. På min tid var killarnas tafsande på tjejer lika med att ha blivit sedd och uppskattad, med andra ord – en statussymbol.

När allt kommer omkring är det bra att boken finns. Det som är mindre bra, är att den behöver finnas.

Jag får helt enkelt hoppas att författaren tänker skriva en nyanserad och mer problematiserande uppföljning, på denna högst bisarra, men trots allt modiga bok.

ARTIKELN HANDLAR OM