Kapitalism

Folkmord och hets bakom gulliga lajks

Vår tids viktigaste bok visar varför vi måste sluta dansa efter kapitalets pipa

Av: 

Cecilia Djurberg

Shoshana Zuboff är professor emerita vid Harvard Business School. Nu utkommer hennes omtalade ”Övervakningskapitalismen – vid maktens nya frontlinjer” i svensk översättning.

BOKRECENSIONER

Övervakningskapitalismen av den amerikanska filosofen Shoshana Zuboff, som nu utkommer på svenska, har beskrivits som den viktigaste boken i vår tid. Den beskriver hur våra personliga data utvinns och omsätts för både övervakning och manipulation i den nya ekonomin. I förlängningen hotar utvecklingen att undergräva både demokratin och människans självbestämmande och frihet.
I en serie artiklar och poddar kommer Aftonbladet Kultur att presentera och gå igenom bokens viktigaste tankegångar och argument.

I dagarna är det precis fyra år sedan skådespelaren Alyssa Milano skrev den berömda tweeten som startade Metoo. En rörelse som, på gott och ont, aldrig hade blivit vad den blev utan dagens internet.

Samma kraft som hjälpte till att lyfta kärnfrågan om sexuella trakasserier och övergrepp via sociala medier-plattformar in i allmänhetens medvetande, bidrog också till spridningen av bland annat hat och förtal. Denna kraft heter inte feminism, utan övervakningskapitalism och är oerhört mäktig.


Övervakningskapitalismen har under sin korta livstid påverkat valresultat, medverkat till folkmord, radikalisering, utbredd psykisk ohälsa och hjälpt till att elda på livshotande desinformation, för att bara nämna några av många stora problem. Det är svårt att förstå hur den kan vara laglig, men professor Shoshana Zuboff gör ett ambitiöst försök att förklara hur företagen som utvecklat övervakningskapitalismen under de senaste två decennierna, med Google i spetsen, har kommit undan med allt elände de orsakat.

Ett kapitel i hennes tunga och viktiga bok Övervakningskapitalismen – vid maktens nya frontlinjer, som jag läste och recenserade när den kom 2019 och som nu kommit ut i svensk översättning, heter ”Få dem att dansa”. Det är en mycket passande rubrik. Zuboffs beskriver den massiva integritetskränkande datainsamling som teknikföretag med flera bedriver när vi använder deras verktyg, produkter och tjänster. Och hur de dataanalyser och prediktionsmodeller som övervakningskapitalisterna bygger sin affärsverksamhet på, har lett till utvecklade och allt mer raffinerade metoder för beteendemodifiering och angrepp mot vår demokrati.

För det handlar inte om att dessa företag, vilket de alltjämt anger som ursäkter för sina integritetsintrång, vill få kännedom om oss som kunder, ”förbättra våra användarupplevelser”, eller kunna rikta relevanta annonser till oss som konsumenter. Det handlar inte ens om teknologi, utan om de kapitalistiska drivkrafter som drivit den digitala utvecklingen i en riktning som gynnar plattformsägarnas ekonomi på bekostnad av mänsklighetens framtid.


Och det här är något helt nytt — exempellöst skriver Zuboff — och det är bland annat därför vi har haft så svårt att förstå, och stoppa, dess hastiga framfart. När jag nu läser om Zuboff påminns jag om hur bra nycklar hon ger oss till att förstå många av de problem vi redan brottas med i våra allt mer digitala samhällen. Och vi får en otäck föraning om vart detta leder om vi fortsätter på övervakningskapitalismens inslagna väg.

”Logiken” är helt konstruerad utifrån ekonomiska imperativ som manipulerar sina användare att ”kräva” starka känslor som exempelvis raseri och belöna dem som bidrar

Zuboff beskriver nämligen övervakningskapitalismen som en instrumentell makt, en helt ny social ordning som vi nu ser växa fram. Denna ordning går ut på att manipulera oss som människor, automatisera oss så att vi fortsätter att generera den beteendedata som får övervakningskapitalisternas affärer att blomstra. Kunskapen om våra innersta liv är till salu för alla som vill köpa den. Tjänsterna som vi trott var till för oss och för att underlätta arbete och vardag, för att hjälpa oss att delta i demokrati, sociala sammanhang och hålla oss informerade, har i själva verket visat sig utnyttja och exploatera våra liv i hemlighet. Övervakningskapitalismen, säger Shoshana Zuboff, är därför antidemokratisk.


En av den svenska metoorörelsens galjonsfigurer, Cissi Wallin, som dömdes för förtal på grund av inlägg hon skrivit i sociala medier under Metoo och nu återigen utreds under samma brottsrubricering, gjorde i somras offentlig avbön i en krönika i Expressen. Som en förklaring till att hon lät sig dras med i det som många beskrivit som en lynchmobb, anger Wallin att ”publiken, absolut mest andra och unga kvinnor, kräver raseri” och att hon ”föll för den pressen”.

Hennes förklaring kan låta rimlig för oss som följt Metoo-rörelsen och den så kallade instagramfeminismen, men även om Cissi Wallin själv när hon formulerade sin avbön var övertygad om att kravet på raseri är en förklaring till de handlingar hon dömts för, missade hon något helt grundläggande. Det är inte ”andra kvinnor” som kräver raseri – det är sociala medier-plattformarnas så kallade logik.


Jag skriver ”så kallade logik” för undvika den illusion av teknologisk oundviklighet som övervakningskapitalismen gärna odlar. ”Logiken” är helt konstruerad utifrån ekonomiska imperativ som manipulerar sina användare att ”kräva” starka känslor som exempelvis raseri och belöna dem som bidrar. Denna utstuderade manipulation är kraftfull, den utnyttjar våra psykologiska svagheter och önskningar om att bli sedda, och premierar därför gränslöshet som skapar engagemang. Den gör allt för att locka användare att spendera mer tid på plattformarna, dela med sig av känslor och tankar, fortsätta posta, hata och lajka, och koppla ihop allt mer av våra vardagsliv med digitala redskap och tjänster, för att slå mynt av vår beteendedata.

I kapitlet ”Få dem att dansa” refererar Zuboff till en ingenjör hon intervjuat som berättar hur sensorer används för att automatiserat modifiera människors beteenden. Ingenjören förklarar: ”på individnivå betyder det också att vi har förmågan att sätta oss över det du gör och till och med leda dig i en riktning du inte själv har valt.” Att vi dras med i saker vi kanske egentligen inte ville, eller förstod konsekvenserna av förrän det var försent, är alltså inte konstigt. Receptet som många av våra digitala redskap och mötesplatser är lagade utifrån är jämförbara med narkotika, menar Zuboff, och drar paralleller till den kände behaviouristen Skinner och hans beteendeexperiment.


Det som ibland kallas ”nätlogik” eller ”socialamedierlogik” är alltså inget annat än en genomtänkt utformad struktur som syftar till att hålla kvar användarna i tjänsterna, även när vi tror att vi loggat ut. Allt fler prylar kopplas ihop digitalt så att internet smälter samman med den fysiska världen, vilket gör det snart sagt helt omöjligt att ”logga ut”. Det finns ingen väg ut, skriver Zuboff, övervakningskapitalismen måste regleras i lagstiftning.

Jag är benägen att hålla med henne, och önskar framför allt en mycket mer påläst debatt om vår digitala utveckling som förmår hålla sig kritisk till teknikföretagens eufemismer så att vi alla slutar att dansa efter övervakningskapitalisternas pipa. Nu finns Övervakningskapitalismen – vid maktens nya frontlinjer på svenska, och det vore tjänstefel av våra politiska beslutsfattare att inte genast läsa den.

ANNONS EXTERN LÄNK

Rea inför jul på storsäljarna i vår bokshop – köp julklapparna här!

Aftonbladet

Publisert:

LÄS VIDARE

”Demokratin och den fria viljan är hotade”

Bokrecensioner

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.

Ja, tack!

ÄMNEN I ARTIKELN

Kapitalism

Internet

Desinformation

Cissi Wallin

Shoshana Zuboff