Under huden på borgerligheten

Barbro Westling hyllar Christina Hesselholdts ”Sällskapet”

Foto: ROBIN SKJOLDBORG
Christina Hesselholdt (född 1962), dansk författare.
BOKRECENSIONER

Med sin senaste roman Vivian tillhörde danska Christina Hesselholdt de nominerade till Nordiska rådets litteraturpris. Hon vann inte. Men i höst finns på svenska den helt underbara Sällskapet, en svit med fyra korta romaner.  

Huvudpersonerna är Camilla och hennes man Charles. Kring dem några nära vänner och familjer. Det handlar om relationer, kärlek, vänskap, sjukdom, skam och död. 

Romanerna är sinnrikt konstruerade, då personerna över tid växlar mellan att berätta om sig själva och varandra, ett grepp som leder till ett föränderligt grupporträtt. Deras tillvaro är välutbildad borgerlig, och återkommande citeras och refereras till författare och filosofer för att förtydliga dilemman och stämningar.

Det borgerliga stoffet kunde vara Suzanne Brøggers men sättet att skriva gör hela skillnaden. Ledigt underhållande och bråddjupt berättar Hesselholdt om sina personer, återger hämningslöst och konkret deras tankekast och associationer. 

Läsaren hålls nära, så nära, medan texten överraskar, kränger och höjer medvetandet om möjligheter och hur saker, kanske, hänger samman. Intryck benas ut, bearbetas och tolkas. Saker händer och ingen visar sig vara så som en först uppfattar.

”Sällskapet” är på flera plan ett tidsdokument. Personerna uppges å ena sidan vara ”totalt oengagerade i den värld som omger oss” och sopar upp Irak, genmodifierade grödor och finansmarknad som ”allt möjligt slags skit” på samma bricka. Medan de närmast militant håller koll på andras sopsortering.

Å andra sidan leder deras öppenhet för intryck till ständigt nya tankar och en igenkänning av något tidigare obeskrivet. En enastående direktkontakt med tiden vi lever i. Kan en roman 2017 bli bättre än så här?

ARTIKELN HANDLAR OM