Gå och lägg dig!

Cecilia Djurberg om boken som slår fast hur sjukt viktig sömnen är

Foto: Getty Images
Utan den livsviktiga nattsömnen blir vi mindre kreativa och stresståliga på jobbet. Vi riskerar även sjukdomar, utbrändhet och fungerar sämre socialt.

avCecilia Djurberg

BOKRECENSIONER

De sena semesterkvällarna är förbi och många kämpar fortfarande med att motvilligt banka in vardagsrutiner och rimligare sovtider för vuxna och barn. 

Efter att under semestern ha läst sömnforskaren Matthew Walkers Sömngåtan (Why we sleep – unlocking the power of sleep and dreams) i behaglig svensk översättning av Nils Håkanson, och bockat av alla risker med att sova för lite, glädjer jag mig lite extra åt att mina tonåringar denna hösttermin har fått fler sovmorgnar på sina scheman.

Att det är svårt att få ungdomar att lägga sig i tid vet alla tonårsföräldrar. Jag får till min tröst lära mig att barn i den åldern har en upp till tre timmar förskjuten dygnsrytm jämfört med vuxna. Det är alltså inte helt och hållet tonårstrots och lathet som ligger bakom misslyckade försök att få dem i säng i tid. Inte heller enbart de digitala skärmarnas fel. Det är biologi.

I sin bok sammanfattar Matthew Walker tillgängligt och pedagogiskt den senaste sömnforskningen. Han reder ut många gamla frågetecken och myter om sömn och drömmar, om vad som händer i oss när vi sover och varför det är livsviktigt att sova ordentligt. För fram tills nyligen har vetenskapen faktiskt inte kunnat förklara exakt varför vi måste sova, bara att vi måste. 

Samtidigt som gåtan nu sägs vara närmare en lösning hänger en västerländsk samhällsnorm kvar över oss och berömmer dem som är uppe med tuppen och inte ”sover bort” sin tid. Men med stöd i 700 forskningsstudier (sina egna och andra forskares) slår Walker hål på alla former av ”löpsedelsmyter” som påstår att vi klarar oss på mindre sömn. 

Varför en sammanhängande sömn på åtta timmar varje natt är viktig, och särskilt de sista morgontimmarna, för alla människors allmänna hälsa, förklaras ingående och övertygande. Den sunde skeptikern som per automatik ställer sig frågan vad en sån här evangelist egentligen säljer finner svaret: Inget. Förutom ett evidensbaserat budskap om att hela samhället skulle tjäna på att vi sover mer.

Forskningen gör nämligen tydliga kopplingar mellan sömnbrist och nedsatt immunförsvar, och sömnbrist står i direkt relation till dödliga sjukdomar som alzheimer, cancer och depression, förklarar Walker. Likaså försämrar sömnbrist, vilket Walker kallar allt under sju timmars sömn per natt, dessutom fertilitet och ämnesomsättning negativt. 

Walker konstaterar kort och gott att sömn inte är förhandlingsbart.

För skolbarnen handlar sömnen inte bara om att deras kroppar fortfarande växer, utan även om hur goda förutsättningar de har för att kunna koncentrera sig i skolan och tillgodogöra sig kunskap. Det är under nattsömnen som våra hjärnor smälter, sorterar, lagrar all information – och rensar ut den oväsentliga – för att optimera den. Ungefär som när man defragmenterar datorns hårddisk.

Denna sömnens grundförutsättning för inlärning kunde gärna få uppmärksammas mer i skoldebatten. Förhoppningsvis börjar fler skolor snarast att flytta fram skolmorgnarna, istället för att fortsätta kräva det omöjliga i att starta skoldagen innan elevernas hjärnor är utvilade.

Risken för misstag, missförstånd och aggressivitet ökar drastiskt när vi sovit dåligt.

Walker sticker också ut hakan genom att hävda att många av de symtom som i dag tolkas som tecken på adhd hos barn i själva verket kan vara orsakade av sömnbrist.

För oss vuxna är nattsömnen helt avgörande för hur vi lyckas prestera på arbetet, för vår kreativitet och stresstålighet, liksom för att undvika sjukdomar, utbrändhet och fungera socialt. Sömnbrist påverkar inte bara skärpa och minnesfunktioner, utan även vår verklighetsuppfattning och vårt mellanmänskliga samspel. Risken för misstag, missförstånd och aggressivitet ökar drastiskt när vi sovit dåligt. 

För att inte tala om alla direkt livsfarliga risker sömnbrustna bilförare utsätter sina medtrafikanter för. Olycksstatistiken talar sitt tydliga språk, skriver Walker.

Beträffande digitala skärmar bekräftar Walker och hans forskning det vi tidigare hört om det skadliga blå ljuset från dessa. Det är förödande för såväl insomningen som sömnkvaliteten, så här får en del skärmtidsdebattörer vatten på sin kvarn.

Walker är dock inte lika teknikfientlig som andra forskare, utan tror att ny teknik kan hjälpa oss att förbättra vår sömn. Den som vill ta itu med sina sömnsvårigheter kan exempelvis använda sig av digitala sömnmätare. Våra alltmer smarta hem skulle kunna inbegripa individuell automatisering av ljuset (för att stimulera melatoninutsöndringen på kvällen) och rumstemperaturen (som ska vara lägre på natten) för att gynna nattsömnen.

Det krävs samhälleliga förändringar för att komma tillrätta med det som WHO utsett till ett av världens största, samtida folkhälsoproblem, och som faktiskt är nytt i modern tid.

Det Walker skriver om barns och ungas sömnvanor, och vad som står på spel beträffande såväl kroppslig som psykisk hälsa, som inlärningskapacitet, och i förlängningen skolresultat, sätter fingret på att ansvaret för goda sömnvanor faktiskt inte enbart ligger på individen. Det krävs samhälleliga förändringar för att komma tillrätta med det som WHO utsett till ett av världens största, samtida folkhälsoproblem, och som faktiskt är nytt i modern tid. 

Förutom skolan kan arbetstiden absolut förändras, menar Walker, och tar som exempel några berömda företag som, utifrån sömnforskning, redan reformerat arbetstiderna så att de är flexibelt anpassade för morgon- respektive kvällsmänniskor. För det är faktiskt genetiskt betingat om vuxna är så kallade morgon- eller kvällsmänniskor, vilket vi snarare bör bejaka än försöka förneka.

Vården är ett annat område som bättre kan ta hänsyn till vikten av sömn, både för att personalen ska göra ett så bra jobb som möjligt, och för att patienters tillfrisknande och återhämtning efter exempelvis operationer ska förbättras. 

Han menar också att vi borde sluta se på dem som tar siesta mitt på dagen som latmaskar, eftersom forskningen visar att en tupplur mitt på dagen gör underverk för såväl kropp som själ. 

Jag läser nyfiket kapitlen som redogör för hjärnans aktivitet under REM- och NREM-sömn, drömsömnen och djupsömnen, om hjärnvågornas cykliska intervaller, och förfasas över insikten om hur även små mängder koffein, nikotin och alkohol förstör den naturliga nattsömnen. Enligt Walker är det alltså slut med gamla beprövade trick som sängfösare, och även sömntabletter som han menar ger en falsk sömn. Han förespråkar istället KBT och menar att forskningen visar att det ger bäst resultat.

”Sömngåtan” är inte bara en populärvetenskaplig självhjälpsbok, och ingen skrämselpropaganda med syfte att sälja på oss kostsamma produkter eller preparat. Det enda denna välskrivna väckarklocka på över 400 sidor egentligen säger är, med vetenskapen i ryggen: Gå och lägg er! Den enda invändning jag har är att läsningen av denna bok ironiskt nog hållit mig vaken länge på kvällarna.

ARTIKELN HANDLAR OM