De odöda är efter oss

Ulrika Stahre läser en spännande uppslagsbok om otäcka väsen från hela världen

Foto: Johan Egerkrans
Spökryttare ur boken ”De odöda”
BOKRECENSIONER

ETNOLOGI Över hela världen har människor skapat ritualer för att ta hand om sina döda. Vi har också skapat sagor och sägner som varnar för de odöda, de som befinner sig i gränslandet mellan liv och död. Gastar, vampyrer och annat skrämmande. Gestalter som vill oss illa, som lever på blod och människokött.

Dessa berättelser är extra aktuella så här års, och en nyutkommen bok, De odöda, av Johan Egerkrans (Wahlströms) tar sig an myter från alla världsdelar.


Den ena odöda är den andra tämligen lik. Men jag lär mig massor, inte bara att gengångarna liknar varandra och är märkligt besatta av att komma efter oss levande. 

Uppenbart är att de få kvinnliga väsen som finns, alltid är lockande. De förför och dödar, helt enkelt, lite mer finess kanske men också en typisk patriarkal mytbildning.

Nå, att det gamla gothbandet Siouxsie and the Banshees döpte sig efter den irländska bansheen, ett blandväsen mellan älva och spöke, visste jag ju inte.


Annars är min absoluta favorit bland odöda – men det törs jag väl knappt skriva – det rullande huvudet, förekommande bland Amerikas urbefolkning. Det är helt enkelt ett stort, blodtörstigt huvud, som rullande tar sig fram i jakt på ätbart människokött. Myten säger att det skapas när en man dödar sin otrogna hustru. Lite Medusa-känsla.

De odöda är en spännande uppslagsbok över folkliga myter och sagor som ofta hamnar lite under radarn. Ett stort arbete, fantasifullt presenterat med tacksamt otäcka bilder.

ARTIKELN HANDLAR OM

Döden

Halloween