En vass bok att ha tusen invändningar emot

Nina Björk har rätt i mycket av sin kritik av kapitalismen – men är som vanligt vag hur egna alternativet ska fungera

Av: Mattias Svensson

Publicerad:
Uppdaterad:
Nina Björk, aktuell med ”Om man älskar frihet”.
Foto: Stina Nylén
Nina Björk, aktuell med ”Om man älskar frihet”.

”Vi behöver en rejäl frihetsdebatt – kanske vart tionde år.” Jag minns hur futtiga socialdemokraten Ingvar Carlssons ord om friheten i Jan Troells ”Sagolandet” verkade när de yppades i slutet på 1980-talet, något år innan Berlinmurens fall. Vart tionde år! Friheten verkade några år däromkring verkligen vara politikens kardinalvärde, åtminstone som ideal.

Det är ett tag sedan. Nyligen förfärdigades en Jämlikhetskommission ledd av Per Molander. De senaste decennierna har även makt, globalisering och demokrati utretts i grunden.

Någon liknande utredning om hur friheten kan öka i Sverige har mig veterligen inte gjorts. När jag letar får jag en träff. ”Frihetsutredningen”, ett informellt namn, var klar 2007. Den handlade om att universitetens styrelser skulle få en lite mer självständig ställning till staten.

Nina Björk tycker sig se liberalismen bakom det mesta som inte står bra till med världen av i dag

Nu kanske det äntligen är dags för den där frihetsdebatten. I alla fall har Nina Björk skrivit boken ”Om man älskar frihet – tankar kring det politiska”, och även om hon glömmer bort frihetsaspekten när hon i bokens första kapitel strimlar sönder meritokratin som ideal för att det är ofelbart ojämlikt, så är det en bok som tagit tankar om frihet på allvar.

Stundtals kanske på för stort allvar. Nina Björk tycker sig se liberalismen bakom det mesta som inte står bra till med världen av i dag. När hon sammanfattar de senaste 40 årens historia menar hon således att det inte är staters krig mot terrorismen, tortyr, övervakning, bailouter, militariserade gränskontroller och växande protektionism som förråat och skapat högerpopulism. Hon nämner i alla fall inte dessa händelser. Däremot att vi numera får välja skola och telefonbolag bland privata företag.

Marknadskonkurrensen sägs göra oss till svultna vargar redo att sluka varandra. Visst kan företagens tävlan om att erbjuda människor bättre och billigare varor och tjänster vara grym och stressande, som Björk påpekar, men det är inte hela bilden. Ofta är det samarbeten som är konkurrenskraftiga, inte sällan spänner de över hela världen. Marknadens prismekanism kan rentav vara mänsklighetens bäst förstådda språk.

Det är en idealiserad frihet som placeras på piedestal

Politiken gör oss däremot till samarbetande lamm. Björk tycks saligen förskonad från närmare kännedom om hur en riksdagsgrupp tenderar att fungera.

Nina Björk tycker dock att frihet är toppen. Det är en idealiserad frihet som placeras på piedestal. Ett personligt väljande utan andras påverkan som lånar många drag av den positiva frihetsdefinition som ofta används av socialliberaler: förverkligade möjligheter, positiva själstillstånd och tillgång till nyttigheter. Lite som en riktigt bra semester.

Svagheten är att friheten därmed aldrig tillåts röra det riktigt viktiga. Den är bara strösslet på tårtan. Det nödvändiga, vad vi måste göra för att försörja oss, handlar om samhällets och tillvarons krav på oss som individer. Björk definierar det som tvång från vilket vi ska befrias genom att avskaffa kapitalism och framför allt lönearbete. Arbete som sker av fri vilja kan inte vara avlönat, menar Björk eftersom Marx gör det.

Det är socialismens ständiga löfte. Vi ska av staten få våra behov tillgodosedda mot att vårt arbete står till förfogande. Friheten ska vi få när vi är klara.

Slit nu med nödvändigheterna, slit för andra och deras behov, besjälas av din strävan, slit som hästen i George Orwells ”Djurfarmen”, kräv ingen egen materiell belöning för din insats utan var nöjd med din jämlika ranson, lyd folkmajoritetens samordnande kommandon – och en dag ska vi alla få uppleva friheten, lika skinande vacker som all annan obegagnad lyx.

Nu fyller jag i. Det är lätt att det blir så eftersom Nina Björk här som i sina tidigare böcker är notoriskt vag om hur hennes eget alternativ är tänkt att fungera.

Som kritiker är hon desto vassare. Kapitalismen är den främsta måltavlan, och hon har goda poänger. Köpandet och säljandet som en alltomfattande och påtvingad logik i hela samhället vore ett kvävande förtryck, precis som varje värde upphöjt till sådan lag: meritokrati, jämlikhet, andras behov.

Sådana nyanser medges inte i Björks resonemang. De handlar om allt eller inget, aldrig om kombinationer, maktbalans och förändringar på marginalen

Men vi köper och säljer inte offentlig anställning, som man gjorde på 1800-talet. Inte heller ingås resonemangsäktenskap för pengarnas och egendomens skull, normen i rika samhällen är att gifta sig av kärlek.

Dagens ungdomar följer inte maningar om att studera kinesiska eller teknik, trots att det kan ge högre lön och trots att moderatledaren Ulf Kristersson tjatar. Det finns ingen klar trend mot att allt mer handlas på eller domineras av marknader och tanken att tjäna pengar, och det är helt i sin ordning. Kapitalismen är bara en del av ett fritt, pluralistiskt samhälle.

Sådana nyanser medges inte i Björks resonemang. De handlar om allt eller inget, aldrig om kombinationer, maktbalans och förändringar på marginalen. I sina bästa stunder ger det skarpa analyser, i andra fall mest hårklyverier.

Tusen saker finns att diskutera, komplettera och invända mot. Inte för att boken är dålig, utan för att den är bra. Inte för att Nina Björk har fel i allt, utan för att hon har rätt i så mycket. Framför allt för att hon borrar i precis de obekväma frågor som kan hindra liberalismen från att stelna i självgod förnöjsamhet och tomma fraser.

Laddar ...
Publicerad:

LÄS VIDARE

Bokrecensioner

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturredaktion guide till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.