Speljätten Alga fick oss att kasta tärningen

Sällskapsspelen gör oss till rövare och giriga lånehajar

avCarsten Palmær

Publicerad:
Foto: svt
Gunwer Bergkvist , Lars Ekborg, Margaretha Krook och Åke Grönberg spelar ”Sjörövarön” i en klassisk sketch från 1967.

Långa slöa mellandagar och ingenting på tv. Kanske dags att blåsa dammet av kartongen och öppna ett sällskapsspel? Övertala några gäspande familjemedlemmar som hellre hade hukat över varsin mobiltelefon, fördela pjäserna, sortera sedlar och chanskort och vika upp pappbrädet – bara för att upptäcka att tärningen är försvunnen sedan en regnig eftermiddag
i somras.

Har du ett sällskapsspel på översta garderobshyllan är det mycket möjligt att det står Alga på kartongen. Nu har det kommit ut en stor tjock volym om detta drygt hundraåriga spelföretag. Det rör sig inte om någon kritisk studie – snarare en blandning av försenad jubileumsskrift och bilderbok för vuxna. Kanske någonting för farfar att försjunka i när barnbarnen lättade återgått till att pilla på sina telefoner?


Spelat har människan gjort sedan urminnes tider. Kortleken uppfanns i Kina under Tangdynastin (618–907). Schack började utvecklas i Indien och Iran för tvåtusen år sedan och Fia med knuff – också från Indien – har 1 500 år på nacken. Sumerer och egyptier tog tärningar med sig i graven redan på bronsåldern.

De moderna sällskapsspelen – som oftast bygger på ett annat gammalt indiskt spel som kallas Ormar och stegar – spreds i Europa på 1800-talet när tryckerierna hade kapacitet över och ville lansera nya produkter. Då som nu hängde man upp kartongdesignen på spektakulära händelser och kända personer: Konung Oscar II lär ha fått inte mindre än tjugo spel uppkallade efter sig.

Alga importerade spelen, Åhlén & Åkerlunds veckotidningar utnämnde dem till den nya flugan och Bonniers tog hem pengarna

Alga, grundat 1917, hade ursprungligen till uppgift att sälja tobak, pappersvaror och godis via Pressbyråkioskerna. När Bonniers sålt Pressbyrån 1940 fick Alga från Åhlén & Åkerlund ta över koncernens tillverkning och försäljning av sällskapsspel. Arrangemanget var praktiskt: Alga importerade spelen, Åhlén & Åkerlunds veckotidningar utnämnde dem till den nya flugan och Bonniers tog hem pengarna.

Storsäljaren då som nu hette Monopol, lanserat i Sverige 1936, bara ett par år efter premiären i USA. Enligt en populär legend som spreds av tillverkarna var det konstruerat av en arbetslös försäljare i Philadelphia: Charles Darrow skulle ha fått en snilleblixt hemma vid köksbordet, tänkt ut och ritat spelet, sålt det till Parker Brothers och blivit mångmiljonär.

Den sanna historien är, som vanligt, en smula mer komplicerad. När Parker Brothers började processa om rättigheterna visade det sig att det ursprungliga Monopolspelet hade lånat idé, spelplan, markörer och många andra detaljer från The Landlord’s game som mångsysslaren Elizabeth Magie tagit patent på redan 1903. The Landlord’s game var ett radikalt pedagogiskt spel som varnade för monopolism och förespråkade höjda skatter på egendom.

Monopolspelet bekräftar Marx tes att det är människans samhälleliga vara som bestämmer hennes medvetande – eller i det här fallet att spelreglerna har makt att, åtminstone tillfälligt, förändra individens personlighet. Efter några varv har en varmhjärtad och solidarisk medmänniska förvandlats till girig entreprenör och samvetslös hyreshaj. Vad Elizabeth Magie tyckte om saken förmäler inte historien.


Även om många av Algas spelidéer importerades, som till exempel Risk, Den försvunna diamanten, Alfa-Pet och Yatzy (en variant på 1950-talets populära pokertärningar) så var andra spel svenska original: Sjöfartsspelet, Tjuv och polis, Bondespelet och legendariska Sjörövarön som utvecklats av tre konstnärer i Stockholm på 1940-talet. Sjörövarön inspirerade också till Bengt Linders klassiska tv-sketch från 1967 där Margaretha Krook, Lars Ekborg, Gunwer Bergkvist och Åke Grönberg flyger varandra i strupen över spelbrädet.

Alga höll hårt på sin kommersiella profil och överlät det pedagogiska till konkurrenten Brio i Osby. För det mesta försökte man hänga upp en rätt konventionell spelidé på en framgångsrik idrottsman, ett tv-program eller på julens årligen återkommande långfilm från Walt Disney. En kändis på kartongen fick gå i god för spelets kvaliteter.

Många har också varit inblandade i att formulera reglerna – från Lennart Hellsing (Krakel Spektakel), Tove Jansson (Muminspelet) och Bertil Almqvist (Barna Hedenhös) till Lena Philipson (Flip eller flop) och Leif GW Persson. Anders Bagge har konstruerat ett lovande spel vid namn Vilket hundkaos som handlar om att fånga in förrymda fyrbenta vänner.

Mera originella spel är Byråkrat som handlar om att undvika att ta beslut och få så lite gjort som möjligt och Crazy som gav uttråkade äkta par möjlighet att kladda på varandras respektive.


Bonniers sålde Alga till Brio 1982. Proventus köpte Brio 2004 och numera ägs hela klabbet av tyska Regensburger. Elektroniken har inte lyckats ta död på de gamla pappspelen, som dessutom har blivit samlarobjekt: Ett begagnat Drakborgen II från 1985 är uppe i 2 688 kronor på Tradera och ett Sjörövarön från 50-talet ser ut att bli betydligt dyrare.

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM

Brio

Schack