Inget för stort, inget för litet

Publicerad:
Uppdaterad:

ANDERS PAULRUD har läst lyrik av Nina Södergren

Nina Södergren är ingen nybörjare; hon har liv och erfarenheter. Havet sköljer fortfarande mot hennes kropp och svallen efter kärlekshistorierna är tidlösa.

Känns det som.

Ibland skriver hon väldigt sorgsna dikter, så också i den samling som hon utger i dag, I fågelspråket, men sorgen går att fylla med glädje, och rätt vad det är sticker hon ner sin tunga i en fågels näbb. Och så sjunger hon.

De älskandes vind

Den lilla kindens vind

Dillblåst från Resmodalen

kalkdamm och syren

Själen

stiger till väders

som en humla

Öland, jo, men hela världen finns bakom knuten. Alvaret kan vara en stäpp i Afrika, och i sädesfälten vid Resmo kyrka böljar siden från Asien...

Det finns något sammanhållet över Nina Södergrens dikter, inget är för litet, inget är för stort att skriva om. Hon kan till och med skriva om Gud:

Klagosången

som blir kropp

när lommen ropar

Åtrån

som förkortar avståndet

till Gud

slutar inte att blöda.

Äntligen är Gud ingen tröst. Gud är smärta och sår. Klagan.

Lyrik

Anders Paulrud

Publicerad:

Bokrecensioner

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturredaktion guide till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.