Trädgården som längtan

BOKRECENSIONER

Barbro Westling böjer sig för naturens kraft i Ronny Ambjörnssons trädgårdsbok

Foto: Trädgården  är en tidlös plats för samvaro, iaktagande och tänkande. Foto: Thinkstock

Det är ett inslag av mörknande blått i det bladbesållade omslaget på Ronny Ambjörnssons trädgårdsbok. Odlandet som något konstgjort, ett avskiljande, inhägnande, tuktande och bortvisande av natur och samtidigt, som ett respektfullt iakttagande av naturens ordning och tillvaratagande av dess inneboende kraft. Trädgård liksom kultur handlar om odling. Att odla sin uppmärksamhet på det som växer. Att dra lärdomar av sin trädgård.

Ronny Ambjörnsson kan den sköna konsten att berätta och väva in andras berättelser. I Den hemliga trädgården hämtar han stoff ur såväl verklighetens som litteraturens trädgårdar då han berättar om odlandets dialektik. Att ha trädgård innebär att både bestämma och underordna sig, ett slags demokratisk modell i det samlade växandets tjänst.

Ambjörnsson betraktar trädgården som metafor, idé och prövoplats och hans bok landar som extra tänkvärd i den pågående boomen av trädgårdskommers och diktatorisk utomhusinredning. Han visar att en trädgård kan vara så olika och så mycket och göra många så gott. Den kan innebära vila, försjunkenhet och ro men också träget arbete, samtal och gemenskap.

Trädgården är på så sätt magisk, en vacker föreställning och en subjektivt upplevd plats under långsam men ständig förvandling. I trädgården finns också en pedagogik att hämta som handlar om att skapa jordmån och låta växa efter anlag.

Erfarenheter från den egna täppan på Gotland och minnet av morföräldrarnas koloniträdgård i östra delarna av Göteborg finns med och ger lyster. Men det är framförallt med filosoferna, diktverken och de populära barnböckerna, med Platon, Epikuros, Romanen om rosen och Putte i blåbärslandet som Ambjörnsson reflekterar kring trädgårdens betydelser. 

Av vårt sätt att göra det förväntade, rensa ogräs, hålla efter och plantera om drar Ambjörnsson delvis oväntade slutsatser. Att komposten är trädgårdens givna ideologiska centrum! Att nässlor som inte låter sig utrotas i stället kan locka fjärilar och göra nytta som gödning. Det är kinesisk trädgårdsvisdom, daoism, att böja sig för naturen om man inte kan få bukt med den.

Den hemliga trädgården är en god och infallsrik bok om trädgården som tidlös plats för samvaro, iakttagande och tänkande. Därtill är den illustrerad och försedd med litteraturhänvisningar, i noggrant urval.

ARTIKELN HANDLAR OM