Giftig professor har kul

BOKRECENSIONER

■ ■En äldre pensionerad litteraturprofessor och ledamot av Svenska Akademien skriver en bok med noveller om historielöshet. Det låter oroväckande förutsägbart, men Kjell Espmark är litet för skicklig och fantasifull för att fastna i gnällträsket.

I inledningsnovellen ligger gammelmormor sedan åratal och tar plats på ett sjukhem och det kostar pengar att hålla henne vid liv. Personalen vill ge henne den sista sprutan, men det trasslar till sig, hon vet helt enkelt för mycket och genomskådar dem hela tiden.

I den andra novellen vet huvudpersonen också litet för mycket, men när han ska restaurera ett gammalt hus använder han sina kunskaper fundamentalistiskt. Han går under i sin oförmåga att förhålla sig pragmatiskt till kravet på historisk korrekthet. Instant history driver hejdlöst med vår nutida förtjusning i historier i stället för historia, medan Brevet handlar om en kvinna som så till den grad gjort sin makes egenskaper och tankar till sina att hon förlorat sin identitet. När maken dör kan hon inte finna den igen.

I de femton historierna varierar Espmark sitt tema med underfundig Heinrich Böllsk absurdism, stor formell precision och oavbrutet giftig lekfullhet.

Noveller

Lennart Bromander ([email protected])