Dags för nåt nytt, Brown

Foto: Brown.
BOKRECENSIONER

■ ■En krypterare på NSA, USA:s länge förnekade signalspanande spionmyndighet (i folkmun kallad No Such Agency) får samvetskval. Han inser att det projekt han arbetar på, en logaritm som ska dekryptera alla meddelanden på internet så att de blir läsbara för USA:s militära säkerhetstjänst, är ett hot mot demokratin och den enskilde medborgarens integritet.

Krypteraren, en tekniskt briljant men vanskapt japan (fosterskadad av USA:s bomb över Hiroshima 1945), skapar i hemlighet en annan logaritm som om den släpps lös i systemet gör all information på nätet tillgänglig för alla, vapenarsenaler, militära planer, vittnesskyddades identiteter, patent, bombrecept...

Gåtornas palats, på engelska Digital fortress, kom ut redan 1998 och var succéförfattaren Dan Browns debut. Ämnet är i och för sig aktuellare än nånsin, men just för att det hänt så mycket i frågan sen 1998 - avslöjandena om Echelon, USA:s arroganta antiterroristlagar efter nine-eleven, den ökade elektroniska kommunikationen, på internet, telefoner och genom betalkort - är historien läst 2006 irriterande tunn.

Trots att det 1999 kom fram att en hemlig accesskod för NSA är inbyggd i Windows, vilket väl gör historien profetisk är den klyschig och urmodig, en action uppmjukad med gammaldags romantik. Mellan en vacker kvinnlig kodexpert och en witty akademiker i tweed, Browns favoritfigurer även i senare böcker.

Brown dras inte, som sina mer hårdkokta kollegor, ner mot kriminell slum och elände, missdådarna är sällan vanliga och tragiska, fattiga, missbrukare eller dårar. Den spanska horan i Digital Fortress är en sån där klassisk glad. Men Gåtornas palats är inte alls lika kul som Da Vincikoden. Nästa Dan Brown Bonniers kränger i storvolym hoppas jag är NY, inte bara nyss översatt.

Kriminalroman

Pia Bergström ([email protected])