Romaner

Den chassidiska miljön ur kvinnlig synvinkel

Esther Singer Kreitmans ”Demonernas dans” äntligen i svensk översättning

Av: 

Lennart Bromander

Esther Singer Kreitman (1891–1954) skrev böcker i skuggan av sin mer kände bror, Isaac Bashevis Singer. Nu utkommer hennes ”Demonernas dans” i ny översättning direkt från jiddisch av Salomon Schulman.
Esther Singer Kreitman (1891–1954) skrev böcker i skuggan av sin mer kände bror, Isaac Bashevis Singer. Nu utkommer hennes ”Demonernas dans” i ny översättning direkt från jiddisch av Salomon Schulman.

BOKRECENSIONER

Notera författarens mellannamn! Jo, det handlar om en syster till den vida mer berömde och nobelprisade Isaac Bashevis Singer, och Esther Singer Kreitman hade liksom sina båda bröder en stark drift att skriva (även den redan 1944 bortgångne Israel Joshua var författare).

Hon föddes 1891, tretton år äldre än Isaac, och som kvinna i en strängt patriarkalisk kultur hade hon en längre, mödosammare och i slutändan mindre lyckosam väg till författarskapet än sina bröder. Det blev bara ett par romaner och ett antal noveller, sedan hon lyckats ta sig från sin uppväxts Polen genom ett resonemangsäktenskap i Antwerpen. Till slut hamnade hon i London, där hon mestadels levde i misär. Någon ekonomisk hjälp från den framgångsrike Isaac fick hon inte, bara ett exemplar av en av hans novellsamlingar, där hennes namn i dedikationen dessutom var felstavat.


Hennes mest kända roman, Demonernas dans från 1936, kom på engelska ut i en rätt förvanskad version som Deborah. För den svenska översättning som Tranan nu ger ut har översättaren Salomon Schulman kunnat gå till jiddisch-originalet.

Den östjudiska miljön i Demonernas dans är välbekant för alla som läst Isaac Singer. Huvudpersonen, flickan Dvoyrele, har, kan man misstänka, starka drag av författaren. Hennes far är rabbin och drar sig fram i fattigdom mellan polska småstäder. Tiden är decenniet före första världskriget, och östra Polen tillhör Tsarryssland. Dvoyrele brinner för studier, men detta är förstås något som enbart tillkommer pojkar.

Efter diverse irrfärder hamnar familjen i Warszawa, Dvoyrele upptäcker socialismen men motas bort från den grupp aktivister hon kommit in i. Deras ledare Shimon märker nämligen att han blivit förälskad i henne (och hon i honom), vilket skulle ha stått i vägen för Den Stora Saken. Resignerad accepterar Dvoyrele ett resonemangsäktenskap med en diamantslipare i Antwerpen och hamnar i bitter andlig och lekamlig nöd.


Esther Singer Kreitman besitter inte riktigt samma fabulatoriska begåvning som Isaac. Värdet i hennes roman ligger snarast i att den genom Isaacs många romaner och noveller i all sin märkvärdighet så bekanta chassidiska miljön här skildras ur en kvinnlig synvinkel.

Samtidigt har Esther Kreitman litet svårt med detta med synvinkel. Perspektivet i romanen är Dvoyreles, men ibland bryts det omotiverat, och författaren hoppar tillfällighetsvis in från ett annat håll. Det irriterar och försvagar styrkan i framställningen.


Utan kännedom om originalet blir jag dessutom misstänksam mot stilbrytande ordval i översättningen som ”mischmasch” eller ”fåntratt”. Hade orden i jiddischoriginalet just det stilvärdet? Schulman nämner i sitt förord också hennes ”färgstarka slavismer”, men jag finner inga spår av dem i översättningen.
Ändå är det självklart värdefullt att få ta del av denna markant kvinnovinklade breddning av den singerska världen.

ANNONS

Njut av över 500 000 ljudböcker - prova BookBeat gratis i en månad!

Extern länk från BookBeat.se

Prova här!

Publisert:

LÄS VIDARE

Häng med Balzac och Simenon i deras Paris

Bokrecensioner

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.

Ja, tack!

ÄMNEN I ARTIKELN

Romaner

Isaac Bashevis Singer

Polen

Antwerpen