Rakt in i det som är

BOKRECENSIONER

Pia Bergström om Cecilia Davidssons nya novellbok

Foto: Författaren Cecilia Davidssons nya bok Det var länge sedan det var så här spännande

■ ■Själva händelselösheten kan vara så ljuvt uppslitande i Cecilia Davidssons noveller. Nästan så att man blir lite förlamad, och vill vara det, bara en stund, då allt står öppet. Det är det odramatiska hon är så bra på. Att gå in det där vanliga fumlandet, i köket, sovrummet, badrummet, i bilen, på kaféet där maken oförhappandes möter sin rufsiga, barnlediga fru som helt tappat greppet. Eller familjemiddagen, då alla välmenande vuxna barn samlats kring mamma, som just då har en stunds uppehåll i illamåendet, och gärna vill ha lite lingonsylt.

■ ■Den finaste novellen, som den utmattade småbarnsfamiljen i segelbåtshamnen på fårö, fångar allt det sköra, dödsnära och intensiva som bara finns några år och som man knappt klarar att uppskatta då. Davidsson liksom förinnerligar, förevigar. Stig Johansson sa det kortare i en aforism jag ett tag hade uppnålad vid sängen fär att påminnas: "Alla dessa dagar som kom och gick, inte visste jag att det var livet."

Cecilia Davidsson fick Katapultpriset för sin debutsamling En av dessa nätter (1994) och odlade sin raffinerat småråa, naturalistiska stil också i Utan pengar, utan bikini (1998) och Vänta på vind (2002). Efter tio barnböcker och den något bleka och stela romanen Sjunken hjärna, om en ensam gammal man inre (o)verklighet, har hon nu skrivit sin fjräde novellsamling.

■ ■ Det var länge sedan det var så här spännande är en lite självironisk titel och samma typ av novellkonst som hennes tidigare. Möjligen uttrycker den en mognare människosyn. Med novellen har hon funnit den form som passar henne bäst.

Davidsson går sällan nära något riktigt elände, kanske är miljöerna lite småborgerliga. Ändå är det just bejakandet jag gillar, bejakandet av det som är, som det är.

Pia Bergström