Lesbisk spänning

BOKRECENSIONER

Carol väcks till liv i filmatiseringen om paret från 50-talets New York

Foto: Rooney Mara och Cate Blanchett i filmatiseringen av ”Carol”. Foto: AP

Min flickvän och jag var och såg Todd Haynes sensuella film Carol, med de bedårande Cate Blanchett och Rooney Mara i huvudrollerna, och blev stormförtjusta. Detta var inte bara ett verk om kärlek mellan kvinnor, det var också ett verk av högsta karat. Vi såg om filmen och läste även romanen, skriven av den amerikanska författaren Patricia Highsmith, som filmen bygger på. Vi kunde inte få nog av denna vackra och utsatta kärlekshistoria ifrån 50-talets New York.

Lagom till filmatiseringen och ett återuppväckt intresse för Highsmiths verk återutgav Modernista Carol, i den översättning Karin Lindeqvist gjorde för Normal förlag (2006).

Carol, en mycket attraktiv och elegant kvinna, kliver en dag in på varuhuset Frankenbergs leksaksavdelning för att köpa en docka till sin dotter. Bakom disken står Therese, en ung konstnärssjäl som drömmer om att bli scenograf och i väntan på genombrottet genomlider dagarna som expedit. Therese drabbas av den blonda skönheten i minkpäls, hennes högburna huvud och kattiga sätt att föra sig på i världen.

Snart ger de sig ut på en roadtrip genom USA, och livet är som en dröm. I denna resande bubbla kan de realisera sina starka begär till varandra. Dagarna består av äventyr och djupa samtal och nätterna av passionerat sex. Therese har aldrig varit mer levande och lycklig.

Men så får de reda på att de är förföljda och avlyssnade av en detektiv, anlitad av Carols man Harge. Carol och Harge ligger i skilsmässa och den svartsjuke Harge gör allt för att få full vårdnad om dottern.

Carol är en mycket intressant och komplex karaktär. Till en början tycker jag lite illa om henne. Hon utstrålar den självsäkerhet och arrogans, som kommer sig av att ha det ekonomiskt mycket välställt. Hon rör sig i världen som ägde hon den.

Therese däremot är ett övergivet barnhemsbarn, som har det ekonomiskt skralt. Hon hänger sig reservationslöst åt kärleken, och ser upp till Carol som till en gudinna. Carol framstår inte sällan som distanserad och nonchalant: ”Under hennes blickar, som gled från hennes ansikte ner till händerna i knäet, kände sig Therese som en hundvalp Carol köpt utefter vägen och som hon plötsligt erinrade sig satt där bredvid henne i bilen.”

Men mot slutet står Carol stukad och ödmjuk. Hon har inte bara blivit fråntagen sin dotter, utan håller också på att förlora Therese, som bitter och sviken vänt sig bort. Då om inte förr inser man att priset hela tiden varit högre för Carol. Hennes dotter gör henne sårbar, men också faktumet att hon är etablerad och respekterad i den borgerliga societeten. Therese har varken familj eller ställning att ta hänsyn till, och är därmed också friare.

Patricia Highsmith (1921–1995) är en mästare på att skapa spänning och sug. Hon skriver laddat och intensivt – en mångfasetterad, men i grunden kommersiellt framgångsrik deckar/thriller/spänningsförfattare. Hon har till exempel skrivit Främlingar på ett tåg (1950) och The talented Mr. Ripley (1955), även de lyckat filmatiserade av bland annat Alfred Hitchcock respektive Anthony Minghella.

Carol refuserades av Highsmiths vanliga förlag, på grund av den explicita homosexuella tematiken. Boken kom ut på annat förlag 1952 med titeln The price of salt och under pseudonymen Claire Morgan. Men den blev en stor succé hos läsarna. Pocketupplagan året därpå såldes i nästan en miljon exemplar, och lästes av många fler.