Mest synd om de rika

BOKRECENSIONER

Historikern Tore Skeie skildrar 1300-talets storpolitik i Norden

Boken "Jungfrun från Norge" har många likheter med fantasyserien "Game of Thrones". Peter Dinklage som Tyrion.

Jättesuccén Game of Thrones bygger på en romanserie av George R.R Martin. Den utspelar sig i en medeltidsliknande sagovärld där olika kungafamiljer och grupperingar slåss om makten.

Men det som verkligen har hänt en gång i tiden är minst lika spännande. Det visar den norske historikern Tore Skeies bok om det tidiga 1300-talets storpolitik i Norden, Jungfrun från Norge, som nu kommit ut på svenska. En av höjdpunkterna i handlingen är när Norges kung Håkon lovade bort sin dotter Ingeborg till blivande brud åt den svenske hertigen Erik år 1302.

I bakgrunden fanns hertigarna Eriks och Valdemars konflikt med sin bror kung Birger - en maktkamp som skulle sluta med Nyköpings gästabud då Birger låste in sina bröder i en fängelsehåla och slängde bort nyckeln.

Allianserna skiftar snabbt och när kung Håkon ställer sig på Birgers sida bryts förlovningen, för att återupptas när konjunkturen vänt en gång till.

Liksom Game of Thrones är det spännande och välgjort, men också lite svårt att hänga med i handlingen ibland. Det är många intriger att hålla reda på.

En av Tore Skeies viktigaste källor är bevarade avtal och kungliga brev. I dessa är det förstås de rika och mäktiga som står i cen-trum. De som slaktades i hertigarnas krig eller fick sina hus nedbrända i de militära räderna över gränsen nämns sällan i de officiella dokumenten.

Men Jungfrun från Norge är om inte annat en intressant studie över medeltidens nordiska överklass. På många sätt var det mer synd om de rika än om de fattiga. Bondesamhällets unga kunde åtminstone delvis välja vem de skulle gifta sig med - givetvis inom en krets av lämpliga kandidater. Men de rikas kroppar var utlämnade till ren kommers. Flickornas oskulder såldes till högstbjudande och ynglingarnas testiklar var brickor i ett diplomatiskt spel. Ett minst sagt torftigt liv.

Männen kompenserade det med att sätta otroheten i system. För som Skeie konstaterar ”var kärleken något som många odlade utom äktenskapet”. Kung Håkon försökte inte dölja att han hade en annan kvinna vid sidan

om, som han också fick barn med. Givetvis gick han ändå till kyrkan varje söndag och lyssnade andaktsfullt på hur prästen predikade om äktenskaplig trohet.

I de rikas förljugna värld är hyckleriet norm. Familjen och släktens ära är högsta ideal, men bröder slår ihjäl varandra och föräldrar ser sina barn som handelsvaror. Makthavarna läser riddarromaner om ädla hjältar, men är själva fega, svekfulla och lömska.

Det krävs inte mycket för att deras välden ska vackla. Det kan räcka med att drottningen föder en dotter i stället för en son, eller att en ung flicka dör innan hon hunnit gifta sig. Den som var mäktig hertig i dag kan sitta inspärrad i fängelsehålan på Nyköpingshus i morgon. Eller bli halshuggen, som Ned Stark i Game of Thrones.