Aftonbladet
Dagens namn: Antonia, Toini
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG

När blir en människa människa?

    Får man skapa nytt liv för att rädda ett som håller på att dö; när blir en människa en människa och när upphör hon att vara det? I bioteknikens innersta krets ställs numera frågorna som direkt berör liv och död. Men majoriteten saknar underlag för att gå in i diskussioner om allt från kloning till stamceller. Vi reagerar i affekt och beskyller forskarna för att vara ofolkliga. Med all rätt.

Genom skriftserien Människan och den nya biologin har nu Kungliga Vetenskapsakademien publicerat ett antal böcker som är läsliga för många och fungerar som fina introduktioner i svåra ämnen. I nionde boken Tvillingen i Frysen skriver vetenskapsjournalisten Peter Sylwan så att även känslomänniskor kan känna att de ingår

i ett sammanhang, en virvel. Det är stort.

 

    Bokens styrka är Sylwans fråga-svar-teknik med konsekventa följdfrågor och, faktiskt, sättet på vilket han ställer forskarvärlden till svars: Är embryot en blivande människa och i kraft av att just rymma möjligheten att bli en människa lika skyddsvärd som om hon redan var född? Vad händer om vi tillåter oss att betrakta livets ursprung som en vara, ett verktyg eller en fabrik för reservdelar? Hur kommer forskningen på människolivets början att påverka vår syn på aborter och abortlagstiftningen? Får man skapa en kropp som aldrig har haft något medvetande och aldrig har varit någon person bara för att kunna ge organ till en person som håller på att förlora sitt liv? Är en ensam människa kanske ingen människa alls? Hur mycket lidande som än kan lindras och hur många liv som än kan räddas, finns det ändå saker man inte får göra?

 

    Inblandningen av Gud gör knappast debatten kring stamceller enklare. Särskilt i USA, England och Italien verkar det vara Gud som håller i pincetten. När de embryonala stamcellerna (es-cellerna) simmar i sina skålar liknar deras beteenden ett... mirakel. "Man blir nästan religiös". Av någon anledning kan denna enstaka es-cell utvecklas till vad som helst, när som helst, hur som helst. Hjärta, hjärna, njure, lunga, lever, tarmar, skinn, ben. Vad sänder ut startsignalerna? Vem blandar cell-cocktailen? Är det slumpens spel?

I laborantens värld är somligt möjligt och annat moraliskt omöjligt och slutligen landar Sylwan i den brännheta frågan: När blir en människa en människa? Denna enda fråga med sina flätade paradoxer styr och harmoniserar egentligen all mänsklig aktivitet. Krig, fred, svält, överlevnad, samhällsplanering"

Tvillingen i frysen klingar ut i ett antal att-satser där en expertgrupp bestående av tio professorer (en kvinnlig) formulerar några försiktiga riktlinjer. Bland annat anser man att "forskningen kring stamceller gör det möjligt att lösa upp redan existerande etiska motsättningar men att den samtidigt ställer samhället inför nya, svåra och komplexa etiska frågor", och att "forskarnas kunskaper och förmåga att förstå hur människor och samhället utanför deras egen krets tänker och fungerar är avgörande".

 

    Det är en hoppfull text och möjligen ett trendbrott. Dels för att den är läslig. Dels för att den ifrågasätter de egna leden.

Och medan EU bedriver en politik som säger JA till det mesta inom genforskningen - även Sveriges regering väntas ändra patentlagen för att passa EU:s direktiv! - finns det forskare som uttrycker ett rungande NEJ till patent på gener. "Det är stor skillnad på upptäckt och uppfinning", menade professorerna Jan Wahlström och Håkan Olsson när de nyligen uppvaktade justitiedepartementet i frågan.

Hoppfullt, inte sant!

Fotnot. I kväll visas dokumentären En helt ny värld på TV 4 med start kl 20.00.

Mikael Strömberg
SENASTE NYTT

Visa fler
Om Aftonbladet