Den livsfarliga familjen

BOKRECENSIONER
Foto: CATO LEIN
Anne Swärd.

Det är gott om begravda hundar i Anne Swärds debutroman Polarsommar, bokstavligt och bildligt. Hundar dör till höger och vänster, också paddor, flugor, fåglar. De är offer för djurplågare eller olyckliga omständigheter och bilder för människornas dödsdrift.

Polarsommar handlar om en familj som går i kras. En dag ringer det på dörren, och där står en främmande kvinna med ett spädbarn och säger att det är faderns. Familjen tar emot Kaj, som flickan heter, men föräld-rarna börjar glida ifrån varandra och så småningom flyttar fadern ut.

Romanen utspelar sig under ett par veckor tjugotvå år senare då modern och äldsta sonen åker på semesterresa. Den yngre sonen, Kristian, kommer för att ta hand om Kaj som fortfarande bor hemma och inte anses klara sig själv.

Kaj är en variant av den galna kvinnan på vinden. Hon är den som splittrat familjen och samtidigt den som håller ihop den genom att de olika familjemedlemmarna projicerat en massa känslor på henne, skuld, smärta, hat, medlidande.

Anne Swärd lyckas fint med att teckna de farliga avgrunder, maktspel och svek som ligger under ytan i familjen. Det är en estetiskt genomtänkt roman. Författaren arbetar med verktyg hämtade från lyriken: bildsekvenser och scener får tala för inre skeenden och mellanmänskliga relationer. Dubbleringar och speglingar ger djup åt framställningen.

Familjemedlemmarna talar i olika kapitel och ger sina perspektiv på händelser i nuet och i det förflutna. Rösterna är ganska lika i tonen; de är funktioner i romanbygget snarare än fullt utvecklade realistiska karaktärer.

Romanens epicentrum är en tomhet, ett okänt x som via ett antal gränsöverskridanden och tabubrott oundvikligen leder till katastrof. Som om relationerna mellan människorna vore styrda av fysikaliska lagar för attraktion och repulsion, explosioner och implosioner. Polarsommar kan på så vis läsas som en modern tragedi: hur lite förstår vi inte av de val vi gör i livet och hur små är inte våra möjligheter att påverka det som händer oss.

Roman

Cecilia Annell