Aftonbladet
Dagens namn: Ellen, Lena
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG

Två erotiska utopier – ingen vinner

Ola Klingberg.   Ola Klingberg. Foto: CATO LEIN

    Gayromanen är en amerikansk genre med få företrädare i Sverige. Den svenska gayscenen utmärker sig knappast för att vara särskilt intellektuell. Ola Klingberg gör något av en pionjärinsats i sina romaner. Den andra heter Ringen i New York (Onans bok kom för fem år sen), och det är inte så underligt att han lånar stil, miljö och motiv från sina amerikanska föregångare. I New York skulle han vara en epigon, i Sverige är han något annat.

Han ställer sig själv som en av personerna mitt i boken. "Ola Klingberg" - romanfiguren - är en journalist som dröjer sig kvar i New York efter en kurs på Columbia University. Han letar efter ämne till sin nya roman. På Metropolitan-operan träffar han James, en svart kille i 30-årsåldern, som erbjuder honom sin story. Det blir intervjuer, rekonstruktioner, resonemang. I fokus hamnar en kärlekshistoria i vilken "Ola Klingberg" kan spegla sitt eget (enkönade) krakelerande äktenskap.

 

    James är en sann operabög. Han älskar Wagner och ser Ringen tillsammans med några vänner. Bland dem finns den lite äldre italienskättade översättaren Raymond, och de blir snabbt ett par. Förhållandet böljar fram och tillbaka men slås till sist sönder av oenighet kring ekonomiska frågor som har med bostäder att göra. Raymond är hiv-smittad, men detta har ingen avgörande roll i berättelsen. Aids-hotet har Ola Klingberg - författaren - betat av i sin första bok, och gayvärlden har lärt sig leva med det.

James säger senare att han en gång fick möjligheten att ta ansvar för en annan människa men att han inte tog den. Som i Wagners ring står den tragiska konflikten mellan pengar och makt å ena sidan och kärlek å den andra.

 

    Boktitelns ringsymbol har tre grenar i texten. Först och främst är det Wagners operor i vilka personerna kan spegla sig själva och sina livshållningar. På den punkten ger boken en god men inte särskilt utförlig bild av hur äkta wagnerianer kan resonera. Ringen står också för förhållande och äktenskap, för längtan efter barn. Barntemat säger sig romanen omhulda, men det blir inte så mycket av det - mest bara en övergiven hund som heter Junior. Till sist betyder ringen en världsvid sexuell gemenskap mellan män i den promiskuösa delen av bögvärlden, ett erotiskt world wide web. Här fungerar kanske symbolen bäst, och med en gnutta humor.

De tre ringarna hakar bara delvis i varandra. Romanen har problem i själva grundkonstruktionen. Romanfiguren "Ola Klingberg" är en alltför anonym tråkmåns för att själv bli intressant, och om hans eget äktenskap och dess problem får man nästan inget veta. I rollen som berättare stoltserar han med sin oförmåga att ljuga och hitta på. Hans roman blir feature, inte fiktion.

 

    Om Raymonds fantasifulla men ofullbordade litterära produktion talas det en hel del i romanen. Kanske gestaltas här berättarens dröm om att verkligen kunna berätta. Om Ola Klingberg - författaren - hade vågat och kunnat skulle han lekt mera med det här materialet, inte bara refererat utan återskapat det. Då hade boken fått två fiktiva universa - Wagners ring och Raymonds allkonstverk in progress - som kunnat kommunicera med varandra.

 

    De journalistiska utgångspunkterna - alltför vidlyftigt diskuterade i själva texten - motarbetar den roman vi får läsa. På det kontot får man skriva en del alltför osjälvständiga New York-bilder - vem känner inte redan kackerlackorna och lägenhetspriserna och spelhallarna?

 

    Men det som är gott i romanen är kontrasten mellan den genomsexualiserade gayvärlden och den samtidigt existerande längtan efter parförhållanden. Två erotiska utopier står i spänn mot varandra. Ingen vinner.

Magnus Ringgren

Roman

Ola Klingberg

RINGEN I NEW YORKBonniers

SENASTE NYTT

Visa fler
Om Aftonbladet