Aftonbladet
Dagens namn: Brynolf
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG

Auster, bara för mycket

Paul Auster får inte riktigt till det.   Paul Auster får inte riktigt till det. Foto: JERRY BAUER

    Paul Auster är en rackare på att hitta bra inledningar till sina romaner; löftesrika, spännande, förvånande, mystiska förstameningar som sätter läsaren i ett tillstånd av fully alert.

Hans nya roman, Dårskaper i Brooklyn, utgör inget

undantag från denna regel: "Jag letade efter ett fridfullt ställe att dö på. Någon rekommenderade Brooklyn, så nästa morgon begav jag mig dit från Westchester för att rekognoscera."

Så börjar boken. Bra, eller hur?

En man, Natan Glass som levt ett alldagligt liv som försäkringstjänsteman har drabbats av cancer, återvänder till sin barndoms hembygd för att dö. Man tänker sig en sorgsen, koncentrerad berättelse om en äldre man som ser tillbaka på sitt liv, ett drama fullt av tillkortakommanden och grusade förhoppningar, men uppburet av klokskap.

Men så blir det inte alls.

    Auster skjuter undan sin huvudperson och blandar i denna rätt så uppsluppna vardagskomedi in en samling tokstollar; det är brorsonen Tom, en superbegåvad slyngel som förvandlats till en överviktig förlorare, och det är Harry Brightman (f d Harry Dunkel) en skojare som tagit omvägen över konstförfalskningar och fängelser innan han öppnade antikvariat.

Denna trio utgör navet i en berättelse som handlar om... vadå? Slumpen? Eller alla dumheter vi gör? Eller om det storslagna i att leva? Ja, fan vet.

    Sammantaget blir denna mycket omfångsrika bok väl splittrad. Det blir för många sidoberättelser. För många galenskaper.

Jag får känslan av att Austers ämne är för stort, att han, likt många andra författare där borta, gått bort sig i drömmen om att skriva Den Stora Amerikanska Romanen.

Anders Paulrud

Roman

Paul Auster

DÅRSKAPER I BROOKLYN

Övers: Ola Klingberg

Albert Bonniers förlag

SENASTE NYTT

Kultur

Visa fler
Om Aftonbladet