Vackert vemod

Foto: SARA MAC KEY
Granhammer.
BOKRECENSIONER

■ ■Den litet speciella titeln till Ann Granhammers debutroman Den indianska krassens blickande, är i sin tur titeln på en liten skrift som Vetenskapsakademien gav ut i Carl von Linnés dotters namn. Blickande är detsamma som blinkande och syftar på ett slags lysmaskfenomen som är den indianska krassens egenhet, och som Linné-dottern Elisabeth Christina tydligen grubblat över. I övrigt vet vi inte så mycket om henne mer än att hon dog rätt tidigt efter ett konventionellt äktenskap.

■ ■Ann Granhammers lilla romanfantasi börjar könspolitiskt korrekt. Elisabeth Christinas gynnade men beryktat inkompetente bror Carl ärvde faderns professur, men här är det dottern som ärvt den vetenskapliga nyfikenheten och förmågan. Som kvinna var hon dock dömd, och även om fadern uppmuntrat henne medan hon var barn, sålde han sedan utan vidare ut henne till ett stendött äktenskap på grund av en skuldförbindelse till brudgummens morfar. Men Ann Granhammer förfaller inte till att använda ett historiskt exempel i indignerat dagspolitiska syften. Berättelsen om den indianska krassen är en vemodig och poetisk fantasi om krossade förhoppningar, där också människans och växternas sexualsystem icke utan finess kopplas samman. Meningar och kapitel är korta, och Elisabeth Christinas sorgliga saga blinkar till riktigt vackert i denna sympatiska bagatell.

Berättelse

Lennart Bromander ([email protected])