Aftonbladet
Dagens namn: Lukas
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG

Världen utanför: slaveri och rasism

JENNY ASCHENBRENNER läser en fängslande släktkrönika

Maryse Condé.   Maryse Condé. Foto: LEOPARD FÖRLAG

    Maryse Condé har skrivit en roman där geografin är avgörande, är det mönster alla känslor, händelser och tankar struktureras efter. Här finns ett centrum, Segu – en stad i nuvarande Mali som under sin storhetstid var ett av det välbärgade barambafolkets främsta fästen. Allt annat är utkanter, smärtsamma som slaveriets Brasilien eller mättade med svikna förhoppningar som den muslimska ökenstaden Timbuktu.



    Och när berättelsen om släkten Traoré avslutas efter 500 sidor vill jag inte riktigt släppa taget, utan kastar mig över de kartor och släktträd som finns tryckta längst bak i boken, som om de kunde ge fler svar. Jag vill veta vad som hände med den ättling som landade i London för att studera till präst just som den sociala misären i England var som djupast under det sena 1800-talets industrialism. Eller med Segu självt, när muslimerna bestämt att slutgiltigt rensa ut fetischismen och göra alla till rättrogna.

Jag letar bland kartor och släktträd, det är platsen och klanen som det väsentliga. Hur mycket man än fäster sig vid vissa särskilda medlemmar av släkten Traoré får de till sist alla underkasta sig helhetens flöde. De är för många, fler än i en rysk 1800-talsroman, och underordnas berättelsen om en släkts öde under det avgörande sekel i Afrikas historia då muslimerna från öster och européerna från norr tillsammans gjorde sitt för att slå sönder en flertusenårig kultur.



    Maryse Condé, född i västindiska Guadeloupe och ättling efter afrikanska slavar från just bambarafolket, har skildrat sin uppväxtmiljö i en rad hyllade romaner, senast Färden genom Mangroven. I denna roman söker hon sig längre bakåt, till sina förfäders hemtrakter. Till den splittrande kraft som till slut placerade henne på en liten fransktalande, karibisk ö.

Det är kolonialismen som en geografisk aspekt av livet, en kraft som kan kasta dig till andra sidan jordklotet eller skapa en stenhård rumslig begränsning. Världen är trång, utanför Segu, utanför klanen, vill ingen en något gott. Det vi känner igen som typiska tecken på framsteg och utveckling – att den unge mannen vägrar inordna sig i traditionens mönster utan lämnar byn och ger sig ut i världen – leder här någon helt annan stans. För här väntar inte klassresor, själsfränder och välvilliga mecenater på den ambitiöse unge mannen utan slaveri och rasism.

För kvinnorna är världen ännu trängre, för dem finns inte ens möjligheten att armbåga sig till ett litet utrymme på släktens egendom, det är bara att underkasta sig och hoppas på det bästa.



    Condé skriver osentimentalt och lika sakligt om förfädernas andars närvaro i livets alla viktiga skeden som om slaveriets fasor. Hon skriver som från händelsernas mitt, utan vare sig uppifrånperspektiv eller romantiserande nostalgi inför förlorade världar. Och just så placerar hon läsaren i samma centrum som släkten Traoré. Allt utgår från Segu.

Jenny Aschenbrenner
SENASTE NYTT

Kultur

Visa fler
Om Aftonbladet