Aftonbladet
Dagens namn: Antonia, Toini
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG

Den är värd ett försök

Linge och Josefsson.   Linge och Josefsson.

    Marx och Freud visste det: vidden av ett problem kan mätas i den intensitet varmed problemet förnekas. Skräcken för närhet har traditionellt förklätts i gammal hederlig playboyfilosofi, som numera även finns i kvinnlig variant (som syns av Sex-and-the-City-vurmen, eller av Charlotte Gyllenhammars och Jessica Zandéns herostratiska inlägg på Newsmill häromveckan).



    Oförmågan att stanna kvar i förhållanden presenterar sig som heroisk törst efter passion och högljudda uppträden, alternativt som radikalt normbryteri och kritik mot det monogama idealet. Oavsett vilket tror jag att journalisten Dan Josefsson och psykologen Egil Linge har rätt i sin tes: människor mår bäst av att leva i nära och stadigvarande förhållanden.

Men om vi nu mår bäst av det, varför är det så svårt? Det radikala i Josefssons och Inges teorier är egentligen att vi – eller ganska många av oss, i alla fall – har svårt att hantera den ”valfrihet” som sägs vara vårt samhälles främsta värde. Vi drivs av en ”relationsmodell” från barndomen som ligger utanför vår medvetna kontroll och som gör att vi ”kan välja bort närheten om vi förknippar den med alltför många smärtsamma känslor”.

    Precis som andra generella teorier är detta en man får köpa eller inte – personligen tycker jag den låter mer begriplig och framför allt mer konstruktiv än biologisk determinism eller abstrakta strukturella resonemang, men det är naturligtvis en smaksak (och det bör sägas att författarna varken utesluter biologiska eller sociala förklaringsmodeller) . Detta är ju heller ingen essäbok: den psykologisk-teoretiska underbyggnaden och den samhälleliga och historiska analysen är ytterst kortfattad.

I huvudsak handlar det, på gott och ont, om de exempelberättelser, övningar och ”verktyg” man känner igen från annan självhjälpslitteratur. Själv hade jag problem både med omslaget (ett omslingrat par i motljus, obehagligt likt de väggtapeter i sammet jag minns från det tidiga 80-talets tonårsrum) och termer som ”willingness” och ”mindfulness”. Men en pedagogisk handbok kan inte bedömas på något kritiskt distanserat sätt – man får pröva eller låta bli, helt enkelt. Jag tycker det verkar vara värt ett försök.

Jesper Högström
Senaste TV-klippen
SENASTE NYTT

Kultur

Visa fler
Om Aftonbladet