Alla är galna

Hat, egoism och kärlekslöst sex i Attilla Bartis Ungern

BOKRECENSIONER
Foto: cato lein
Attilla Bartis genombrottsroman har både blivit pjäs och film.

Attila Bartis roman Stillheten börjar rätt stillsamt.

Platsen är Budapest och tiden någon gång i samband med kommunismens fall. En författare, Andor Wéer, ordnar med sin mors begravning och sörjer över att hans älskade Eszter inte tycks hinna dit i tid. Sedan vrids historien åt allt hårdare i rent infernalisk riktning.

Människorna kring Andor framstår mer och mer som fullständigt galna, lika djupt störda av det genomkorrumperade samhälle de lever i som av familjerelationer präglade av egoism och kärlekslös sexualitet. Den enda starka och levande känslan mellan dem är hat, och den enda bindningen är könet.

Den frånvarande faderns älskarinna blir också sonens, som dessutom i sin tur har ett kallt och brutalt sexuellt förhållande inte bara med Eszter utan också med sin hatade mor. En syster som lyckats fly till väst undan infernot tar där livet av sig efter kort tid.

Här finns ingen nåd eller pardon. Rätt snart inser man att Andor är minst lika djupt störd som alla andra.

Men det innebär ingen akt av självplågeri att läsa den här romanen. Prosan har ett naturligt flöde, där alla pregnanta detaljer kommer av sig själva utan att kännas preciösa. När Andor i inledningen ser på moderns döda kropp, noterar han hur förgyllningen på de sju minnesringar som pryder de söndervärkta fingrarna sedan länge nötts bort och den nedersta fingerleden färgats antingen grön eller svart beroende på om ringen gjorts av koppar eller aluminium. Sådana små detaljer bidrar starkt till att göra denna slutna värld så övertygande. En värld som krossar eller perverterar dem som stängts inne i den.

Tonen är neutral, berättarrytmen plågsamt harmonisk, men språket har lyftning – översättningen är utmärkt – och trots att man sugs in i en både motbjudande och tröstlös mänskligt tillvaro läser man febrilt vidare, berörd och starkt fängslad.

FAKTA

PROSA

Stillheten

Attila Bartis

Övers. Daniel Gustafsson Pech

Norstedts

Lennart Bromander