Med kluven tunga

Kaneharas kultbok om självstympning och sadomasochism nu på svenska

BOKRECENSIONER
Hitomi Kaneharas (född 1983) debutroman om våld, kroppsmodifiering och sadomasocism blev en succé i Japan 2003.

Kathy Acker och Yukio Mishima är författarnamn som kommer för mig när jag läser den japanska författaren Hitomi Kaneharas debutbok Ormar och piercing. För det handlar om kroppar och smärta, om att tillfoga sig själv och andra skador. I romanens universum kan endast fysisk smärta övertyga den unga huvudpersonen Lui att hon är levande. Hennes existens är nästan språklös. Hennes tunga är skönt sårig. De landskap hon rör sig i är nattlika och öde: Tokyos parker och gränder, billiga barer, sömntunga eftermiddagslägenheter.

Det finns en sensationslystnad i Ormar och piercing, en vilja att chockera med vrål från en nihilistisk ungdoms subkulturella avgrund. Det är både, och i all samtidighet, fascinerande och tröttsamt. Men det som räddar Kaneharas roman från att kapsejsa i spleen är dess oförvägna undersökningar av smärta: den som gör ont, den som gör gott.

Med sin kropp, sitt liv och sina erfarenheter vandrar Lui genom en smärtans geografi. Hon underkastar sig kroppsmodifierande konst; tungan piercas och ryggen tatueras. Hon slutar att äta.

Hon dricker sig igenom dygnen. Hon njuter av att underkasta sig män som, mycket våldsamt, dominerar henne sexuellt. I det nattliga Tokyo bevittnar hon en misshandel: åsynen av sparkar, slag, och ljudet av metall som slår mot ben.

Över de två unga män, Ama och Shiba, som delar hennes liv, reflekterar hon: Jag satt med en kille som hade sparkat en man blodig, och en annan kille som hade lust att döda mig, och undrade om någon av dem faktiskt skulle döda mig en dag.

I berättelsen om Lui finns också en kriminalhistoria invävd. Den omvärver hennes liv, allt mer, medan hon – allt intensivare – ristar smärtan genom sin kropp. Det skildras på klar och enkel prosa: korta täta meningar, som stygn tvärsigenom arken.

FAKTA

PROSA

Ormar och piercing

Hitomi Kanehara

övers. Helen Enoksson

Modernista

Hanna Hallgren