Stridsskrift mot bemanningseländet

Bok | Ska bemanningsföretagen ta över världen? | Patrik Olofsson | Recension

Arbetare protesterar mot inhyrda strejkbrytare i Ådalen 1931. Fem personer dödades av militären.
BOKRECENSIONER

Jag hittar fotografiet av en slump i Jamtlis nätarkiv. Det är från 1930-talets början. Allvarliga människor samlade på en lägda i Hammerdal i norra Jämtland. De demonstrerar. ”Ned med mördarregeringen! Bort med strejkbrytarslöddret och våldsmakten!” lyder texten på en av banderollerna.

Det handlar om Ådalen 1931, då militär sattes in mot arbetare som försökte hindra inhyrda från ett bemanningsbolag att omintetgöra en strejk.

Fyra år senare genomdrev Per Albin Hanssons regering ett förbud mot privata arbetsförmedlingar. Det är inget dagens socialdemokratiska ledare vill minnas. 1991 tog de bort förbudet, 1993 avskaffade en borgerlig regering kvarvarande restriktioner och nu talar Stefan Löfvén om den nödvändiga ”flexibiliteten”.

Bemanningsbolagen behövs för att klara svängningar i produktionen, heter det. Argumentet förutsätter något som inte måste förutsättas: en planerad underbemanning. I dagens management-by-stress ska arbetskraften nyttjas maximalt ned till sista mikrosekunden. Då ska det varje arbetstimme finnas just så lite personal som krävs för att nätt och jämnt klara dagens produktionsmål. Lösning: övertidsarbete, deltider, timanställningar - och inhyrda från bemanningsbolag.

Personaluthyrarna anlitas inte längre bara i produktionstopparna, påpekar Patrik Olofsson i stridsskriften Ska bemanningsföretagen ta över världen? Efter ett utslag i Arbetsdomstolen 2003 är det fritt fram att sparka fast anställda och ersätta dem med inhyrd personal. LAS och andra regelverk blir rundningsmärken. Företagen får anställda de lättare kan köra med.

På Lagenas lager i Jordbro, där Patrik Olofsson var klubbordförande, hotade ledningen att säga upp 33 anställda och ersätta dem med inhyrda om facket inte gick med på lönesänkningar och andra försämringar. Svaret blev en vild strejk. Liksom i Ådalen 1931 sattes statens våldsmakt in för att värna arbetsviljan. Polis eskorterade personal från ett bemanningsbolag genom arbetarnas blockad.

Varslet drogs inte tillbaka, men strejken stärkte anställda på andra arbetsplatser som värjde sig mot liknande framstötar.

LO framhåller det avtal som slutits med bemanningsföretagen. Patrik Olofsson ger inte mycket för det. På grund av skral facklig organisering är det klent med efterlevnaden, och det räcker inte att säkra lika lön för inhyrda och fast anställda: ”snusket med inbördes konkurrens tar bara andra former”. Utrymmet för bemanningsföretagen måste minimeras eller helt tas bort.

Hur gick det att åstadkomma på 1930-talet?

Fotografiet i Jamtlis arkiv ger svaret. Ådalen 1931 var ingen enstaka händelse. Det var kulmen på årtionden av klasstrider. Min morfar var skogsarbetare i Hammerdal. Länge hade de konkurrerat om avverkningarna med låga anspråk på betalning och övriga villkor.

Men på 1920-talet organiserade de sig för att få stopp på underbuden. Han satt fängslad tre månader i Östersunds kronohäkte för ett slagsmål med strejkbrytare.

Han står säkert där någonstans på lägdan i det allvarliga kollektivet.

FAKTA

SAKPROSA

Ska bemannings-

företagen ta över världen?

Lex Lagena - del 1

Patrik Olofsson

Laborantes förlag