Resonemang som inte går i mål

Fredrik Persson-Lahusen läser en idrottshistoria om kvinnors motstånd

Foto: TT
Ewy Rosqvist (höger) och Ursula Wirth jublar 1962.
BOKRECENSIONER

Hur mycket muskler och svett får kvinnor producera? Hur mycket plats och pengar får de göra anspråk på? Inom idrotten har kvinnor alltid mött patriarkatets ifrågasättande, men som historikern Helena Tolvhed påminner om i boken På damsidan har den rådande ordningen inte accepterats stillasittande.

Under 1920-talet stred exempelvis ”Svenska kvinnors centralförbund för fysisk kultur” för rätten till idrottsutövning och för att få företräda sig själva. Stärkta av den segerrika rösträttsrörelsens andemening och jävlaranamma skulle samhällets samtliga domäner tas i besittning.

Förbundet kunde dock enkelt oskadliggöras av den manligt dominerande idrottsrörelsen. En positionsförstärkning lät vänta på sig till det 1970-tal då jämställdheten blev en allmänpolitisk angelägenhet.

Att idrotten också är en arena där kön kan skapas, upprätthållas och utmanas, visar Tolvhed med ett antal fallstudier av kvinnor som tränade och tävlade på allvar. När ”rallydrottningen” Ewy Rosqvist 1962 vann Argentinas landsvägs-grand prix hyllades hon lika mycket för sitt fördelaktiga yttre som för prestationen i sig.

Iakttagelsen är svår att invända mot, men ibland blir Tolvhed så intresserad av förtryckande strukturer att hon förbiser idrottsinterna inslag. Att Rosqvist tackade märkesstallets övriga förare och mekaniker säger förmodligen lika mycket om laganda och motorsportens reklamroll som om kvinnlig självförminskning.

Trots att Tolvhed kompletterar arkivmaterialet med intervjuer gör hennes onödigt entoniga uppsatsprosa att personer och tidsstämningar blir livlösa. Dispositionen är rörig och allt för många resonemang ofärdiga. Att komma in på kalla krigets konkurrerande kvinnliga kroppsideal utan att kommentera systematisk dopning eller syftet med Flo-Jo:s frisyr och naglar blir bara konstigt. Tolvhed klurar på om ”idrottens ideologi” kan luckras upp med ett feministiskt perspektiv, men tar aldrig tag i roller derby och andra nya alternativa fysiska aktivitetsformer, som på ett fördelaktigt sätt hade fört undersökningen in i vår egen tid.

Det såg lovande ut på startlinjen, men Tolvhed kom tyvärr inte riktigt in i loppet.

FAKTA

IDROTT

» På dam­sidan:

Femininitet, motstånd och makt i svensk idrott 1920-1990

Helena Tolvhed

Makadam