Han utmanade Hitler

Carsten Palmær hyllar en moralisk satiriker som var otrogen mot alla

Foto: Illustration RAGNVALD BLIX
”Olympiaden 1936", publicerad i Göteborgs Handels- och sjöfartstidning 8 augusti 1936.
BOKRECENSIONER

”Se bara till att jag inte kommer i fängelse”, skrev Torgny Segerstedt till sin norske tecknare Ragnvald Blix i anpassningens år 1940.

Blix – född i Kristiania 1882 – hade slagit igenom i Paris vid sekelskiftet med en serie vanvördiga variationer på klassiska mästerverk av Leonardo da Vinci och Rembrandt. Mark Twain ville ha honom till USA. 1908 valde Blix i stället München och Simplicissimus.

Veckotidningen Simplicissimus, som kom ut mellan 1896 och 1944, var sin tids främsta satirtidskrift. Numera finns samtliga nummer på nätet – kan man lite tyska är det värt besväret att ägna en regnig dag åt att stava sig fram genom historien, så som Tysklands kvickaste tecknare upplevde den när den skapades. Den konstnärliga kvaliteten var hög ända in i det sista. Med innehållet var det lite annorlunda ställt.

Simplicissimus hade gjort sig berömd för sin uppstudsighet – den utmanade preusseri, kejsarkult, sedlighet och militarism, dömdes och beslagtogs. Men när första världskriget utbröt 1914 och tyskarna drogs med av krigspropagandan ville chefredaktören lägga ner tidningen: att fortsätta angripa staten och officerskåren under pågående krig vore att förråda sitt fosterland.

Tecknarna övertygade honom om att man kunde bidra till den tyska krigsinsatsen genom att i stället karikera de fientliga makternas kejsare och militarister. ”Og så gikk Simplicissimus over fra att være et internasjonalt kamporgan til å bli en nasjonal krigstrompet” skrev Blix senare.

1933 upprepades historien  – Simplicissimus vänsterliberala redaktion valde att låta sig likriktas i nazistisk anda och tidningen reducerades till ett skickligt tecknat propagandaorgan för Tredje riket.

Men då var Blix sedan länge borta från München och försörjde sig som frilansande politisk skämttecknare i skandinaviska dagstidningar.
 

1922 fick han sparken från Svenska Dagbladet eftersom den franska regeringen känt sig sårad av en teckning. Då gick Blix över till GHT, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning, och Torgny Segerstedt. Det skulle visa sig vara ett lyckat byte. Segerstedts oförsonliga hållning till nazismen passade Blix, som 1940 måste fly från de tyska ockupanterna.

Det var hårda tider för tryckfriheten i Sverige. Hitlers segrar ledde till svenska eftergifter. Militärens anpassning till Tyskland var lika omfattande som anpassningen till NATO i dag och det stora flertalet svenska dagstidningar ägnade sig åt att censurera sig själva och varandra. ”Satiriska och sårande skrivsätt” och ”detaljerade skildringar av krigets grymheter” fick inte förekomma enligt de riktlinjer för pressen som utarbetats under ledning av Dagens Nyheters chefredaktör. Men Segerstedt vägrade anpassa sig – även om karikatyrteckningar av Hitler inte fick förekomma ens i GHT. Efter Stalingrad kunde Blix åter börja rita av Göring och Goebbels och mot slutet av 1943 återkom även Hitler.

Under anpassningens mörkaste år ägnade sig Blix – som var tvungen att teckna under pseudonym eftersom han som flykting inte fick ägna sig åt politik – i stället åt sin landsman Vidkun Quisling. Det var han inte ensam om i svensk press. Tordes man inte ge sig på Hitler kunde man kosta på sig att förakta Quisling. Blix ritade den norske förrädaren och hans hird insiktsfullt, träffande – och faktiskt med en sorts medlidande.

Ragnvald Blix var borgerligt radikal, republikan och gudsförnekare, en strängt moralisk satiriker som såg som sin uppgift att vara otrogen mot alla personer och idéer. Han var släkt med och nära vän till den svenska samlingsregeringens avskydde utrikesminister Christian Günther, som många ville göra ansvarig för eftergifterna åt tyskarna.

Blix hade en helt annan uppfattning om Günther: ”hadde G. ikke ført sin sluge politikk var jeg for lenge siden blitt hengt. Og mange med meg.”

I år fyller den svenska tryckfriheten 250 år. Jag har svårt att tänka mig ett angenämare sätt att hedra födelsedagsbarnet  är att snarast skaffa sig ett exemplar av Rikke Petersons rikt illustrerade och personliga biografi över Ragnvald Blix.

ARTIKELN HANDLAR OM

Satir

Biografier

Böcker