En viktig guide till en värld som svikit

Malin Krutmeijer om ”Jag är Gina” av Erika Oldberg

Foto: Anders Andersson
Tältlägret på Sorgenfri i Malmö.
BOKRECENSIONER

BOK. Gina Ionescu är 25 år när journalisten Erika Oldberg möter henne och känner att hon är speciell. Hon utstrålar integritet och skärpa. Och så talar hon, till skillnad från de flesta rumänska romer, engelska. Hon och Oldberg kan föra långa samtal utan tolk. De får förtroende för varandra.

Resultatet av deras möte är en fin och fängslande bok som alldeles självklart lyckas vara både en lyhörd biografi och ett drivet samhällsreportage.

Berättelsen om Gina Ionescus liv ramas in av ett akut nu i det stora läger som en grupp EU-migranter byggde på en industritomt på Sorgenfri i Malmö. Bara ett drygt år sedan Malmö stad med hjälp av polisen rivit lägret skriver Erika Oldberg dess historia. Det är viktigt. Utöver att lägret blev en riksnyhet och en symbol för myndigheternas handfallenhet inför de utfattiga människor som använder rätten till fri rörlighet, så hände där unika saker.

Jag återkommer till det, för i bokens centrum står ändå Gina Ionescu. Hennes bakgrund handlar om svek, svår fattigdom och handlingskraft. Hon var fem år när hennes mamma övergav henne och hon togs om hand av en annan kvinna, som åtminstone såg till att hon gick i skolan. Därifrån förvisades hon sedan, av kvinnans supande och misshandlande man, till sina morföräldrar. Den unga Gina flydde så småningom deras dysfunktionella hem och mötte sin man, som framställs som en snäll och bra människa.

Nu upprepar hon att hon aldrig ska överge sina barn, men lämnar dem ändå i långa perioder för att söka försörjning långt hemifrån. Hon och mannen tar de ströjobb de kan få, och tigger när inget annat finns. Överallt kommer hon i kontakt med hjälpsamma människor som förstår att generationer av armod och diskriminering sätter sig i en människa. Desperation och låga förväntningar gör att man inte alltid agerar som man skulle önska att man kunde.

Varken Erika Oldberg eller hennes huvudperson väjer för detta. Uppriktigheten är en av bokens styrkor. I samma ögonblick som frustrationen bubblar upp över vissa saker, så vidgar sig bilden till den avgrund som Gina Ionescu lever sitt liv över.

Och nu kommer vi till det unika som hände när Sorgenfrilägret skulle rivas: romerna som bodde där protesterade. Trots sin utsatthet uttalade de sig offentligt och parkerade sig utanför stadshuset i veckor, fast det innebar ett för dem högst kännbart inkomstbortfall. Gina Ionescu blev en frontfigur. Experter som Thomas Hammarberg och Soraya Post säger att de aldrig sett romer stå upp för sig själva så.

Erika Oldberg skildrar initierat aktivistgrupper, kommunpolitiker och livet i lägret. Gina Ionescu blir vår guide till en tillvaro som efter läsningen inte känns främmande längre.

FAKTA

REPORTAGE

Jag är Gina.

– en berättelse om överlevnad och skam i Europa.

Erika Oldberg

Leopard förlag