ÅSIKT

Medeltiden är här

Gunder Andersson hyllar en unik historiebok av Dick Harrison

KULTUR

Dick Harrison

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

JARLENS SEKEL.

En berättelse om 1200-talets Sverige

Ordfront

Foto: KRISTER HANSSON
Dick Harrison.

Medeltiden har fått en närmast osannolik renässans på senare år, med medeltidsveckor, tornerspelssällskap, Jan Guillous böcker om Arn.

Birger Jarl har också fått ge namn åt en maffig bok om 1200-talet av lundadocenten Dick Harrison - Jarlens sekel. En mäktig genomlysning på närmare 600 sidor av ett århundrade som förblivit märkligt anonymt i den svenska historieskrivningen.

Det har givetvis sina rent formella orsaker. Källäget är minst sagt otillfredsställande, speciellt vad gäller de första femtio åren. Harrison betar av vad som finns, vilket gör hans bok unik, den första i sitt slag.

Här finns allt samlat under en hatt. Kungarna, stormännen, maktkamperna, krigen, böndernas villkor, maten, dryckesvanorna, redskapen, kyrkans ställning, ritualer kring födelse och död, byggnationen av städer, rikets utvidgning. Det stora och det lilla.

1200-talet var i sanning ett dramatiskt århundrade, revolutionerande på ett sätt som kan påminna om 1900-talet. År 1200 fanns ingen självklar statsbildning, de Götalandsbaserade erikska och sverkerska kungaätterna slog ihjäl varann om vartannat i en sorts krigiska familjederbyn. Uppland levde sitt eget liv, Dalarna och Norrland fanns inte.

Hundra år senare fanns en tydligt utvecklad samhällsstruktur, med ärvd kungamakt, kyrkan mitt i byn, en adel med privilegier men också plikter, en statlig byråkrati. Man hade importerat regalrätt, kröning, hövisk kultur, lärt sig grunda städer, bygga borgar och slå mynt. Man hade lagt nya områden under kronan och tvingat tredskande uppländska stormän att betala skatt. Fogdeinstitutionen hade kommit för att stanna. Nya handelsvägar till kontinenten, främst Hansan, etablerades.

Men samtidigt skedde också en revolutionerande omvälvning på den rent tekniska sidan. Scenen var bondens åker, med nya redskap, nya odlingsmetoder, nya sädesslag. Detta skapade ett livsmedelsöverskott som var själva grunden för befolkningstillväxt och tidigare oanade rikedomar men också grundförutsättningen för byggnation av borgar, kyrkor och städer.

Smärtfritt gick det inte. Birger Jarl är motorn vid mitten av seklet, en maktmänniska med blodiga händer men också en skicklig diplomat som knöt Sverige närmare Europa, inte minst till påven i Rom.

Han idkade också könshandel på hög nivå, när han i tidens anda såg till att gifta in dottern Rikissa i det norska kungahuset. Kärleken var ännu inte uppfunnen, här gällde det att på ett slugt sätt investera i grannländernas maktstrukturer.

Harrison är historiker av facket, vilket gör att han måste reservera sig när källäget är oklart. Ingen spekulation eller gissning utan källkritisk granskning.

Det känns uppfriskande med ännu en yrkeshistoriker som skriver läsbart och engagerande, och inte räds att ta de stora greppen. Under lång tid, fram till Peter Englund, var ju historievetenskapen en knappologernas sällskap för inbördes trätor men med minimal kontakt med yttervärlden.

Jarlens sekel är raka motsatsen. Medeltidsvurmen har fått sin självklara bibel.

Gunder Andersson

ARTIKELN HANDLAR OM